- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
344

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

824

NILS HÖJER.

Intet af de många bevisen för de gamla ryssarnes
skandinaviska börd liar fallit antinormaniiisterna så besvärligt som de
många rent skandinaviska namn, hvilka vi möta i den ryska
historiens gryning. Thomsen, som egnat mycket arbete åt dessa
och uppvisandet af deras motsvarighet i de skandinaviska
språken, har icke blott beriktigat enskilda misstag af föregående
forskare inom detta område utan ock genom en fullständig
jemförelse mellan de gamla ryska namnen och de i våra
fornminnen och särskildt runstenarne bevarade uppvisat, att en stor
del af dessa namn endast ega sin motsvarighet i de svenska
provinserna omkring Mälaren eller den gamla Roden, hvarifrån
just utvandringen till Ryssland äfven af andra skäl måste
antagas hafva utgått.

Det finnes i forns la viska ryskan och grekiskan omkring
hundra sådana skandinaviska namn bevarade på de handlande
hufvudpersonerna i Rysslands äldsta historia, och för en hel
grupp af dessa namn hafva vi i Igors fördrag med grekerna
deras innehafvares uttryckliga vittnesbörd om, att de voro »af
rysk stam». Sammanställa vi alla dessa minnen om de gamla
skandinaviska ryssarne och beakta derjemte det inflytande, deras
språk utöfvat på den slaviska ryskan — Thomsen upptager en
lista af 15 gamla svenska låneord i den slaviska ryskan —,
så måste man erkänna, att de i jemförelse med andra
germaner, som grundat riken bland främmande folk, icke lemnat
ringa språkliga spår efter sig. Sjelfva barbarer slogo de sig
ned bland okultiverade främlingar, vi hafva inga uppteckningar,
ingen skrift från deras rike under hela den period, som föregick
deras fullständiga slavisering. Ostgoter, vestgoter, gepider,
vandaler, burgunder upprättade stater midt i det romerska riket
eller på dess gräns; det var här icke ett krigarefölje utan ett
helt folk, som upprättade och upprätthöll deras välde; för några
af dessa folk hafva deras egna landsmän veterligen upptecknat
deras lagar eller historia, och lika fullt hvilka språkliga
minnesmärken hafva de lemnat efter sig? Af ostgotiskan känner man
med undantag af personnamnen så godt som intet, af
vestgoter-nas språk — från deras galliska och spanska välde — utom
personnamnen hufvudsakligen några ord för konungatjenare
(jeilif, de ryska grid’, jabednik, tiun), och ser man på deras
inverkan på den moderna spanskan, måste man erkänna, att
denna, åtminstone hvad ordförrådet angår, varit mycket rin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:58:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free