Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"1
SMÄRRE KRITISKA OCH HISTORISKA UTFLYKTER. 363
Är 1661 afsändes som resident till Strassburg en af Karl X:s
förre sekreterare Christian Habbeus (sedermera adlad v. Lichtenste rn).
Han skalle bevaka Sveriges intressen i synnerhet vid den
Ofver-rhenska kretsens hof och derifrån insända underrättelser, helst vid
den tiden Ludvig XIV:s åtgöranden i dessa trakter väckte farhågor.
Ändrade förhållanden gjorde emellertid att han snart nog kom att
utbyta Strassburg mot Prankfurt a. M. såsom vistelseort och
nälden ordinarie residenten derstädes Georg Snoilsky flyttade till
Regensburg såsom ombud vid riksdagen för Sveriges tyska provinser,
qvarstannade Habbeus i Frankfurt och underhöll derifrån under några
års tid den diplomatiska korrespondensen med Sverige. Det var
synbarligen en häftig, ombytlig och opålitlig man, med icke ringa
sjelfkänsla, som med mindre tålamod än mången annan bar det öde,
som då var de flesta svenska diplomaters på utländsk botten, att i
åratal vänta på sin aflöning och under tiden förtära sin egen
förmögenhet, och derföre ej sällan råkade i spändt förhållande till
vederbörande i Stockholm. Han var på samma gång en man med
stor erfarenhet, som sett många länder och menniskor, och saknade
ej heller litterära intressen. Han har t. ex. hos De la Gardie, den
store mecenaten, rekommenderat sonen till en af de utländske
författare, som på 1600-talet så gerna behandlade Sveriges historia;
det var den unge Jollivet, då engelsk ambassadsekreterare, hvilken
på resa till Sverige förde sin faders manuskript med sig, och Habbeus
har sålunda måhända bidragit dertill att detta, ehuru otryckt och
obegagnadt, stannade här ]).
När ett par år tidigare De la Gardies äldste son Gustaf Adolf
skulle företaga sina utländska resor för att afsluta sin uppfostran
och utbildas till en man af verld och erfarenhet, blef Habbeus
rådfrågad såväl i afseende på resplanen som valet af ledsagare för den
unge grefven, hvars första sällskap ej länge kunde följa honom.
Han rekommenderade i början (1668) en i närheten af Frankfurt
bosatt förmögen officer, förut i kurpfalzisk tjenst, vid namn Arenten,
som verkligen också under ett par års tid ledsagade grefve Gustaf
uti Italien och Frankrike, sedermera trädde i svensk statstjenst och
en följd af år användes som diplomat vid åtskilliga hof i vestra
Tyskland. Habbeus fortfor, som man lätt kan förstå, att med mycket
intresse följa sin mäktige förmans och beskyddares son på dessa
resor och det var, så vidt jag kunnat finna, år 1669 som han i
sammanhang med honom för första gången nämde den unge
Leibnitz, hvilken då, vid ett par och tjugo års ålder, fått anställning
hos kurfursten af Mainz. »Här vistas), skrifver han bland annat
d. 13 Mars 1669, »ett subjectum, som är helt rart och admirabelt
i allt vetande (in omni scibili); annars till profession en doctor juris,
ännu knappt 24 år gammal, heter dr Leibnitz och bördig från
Leipzig». »Alla som känna honom», heter det vidare, »hålla honom
*) Habbeus till De la Gardie 1670 16 8. RA. — Jollivets maimskr. finnes
för närvarande på K. Bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
