Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med Wallenstein endast en saga (die Thurnsage).— Vore det så
som hr Schebek vill, och bestode den historiska kritiken blott
uti den lätta konsten att neka, så hade visserligen ljuset
uppgått öfver Wallenstein-frågan. Men sådana maskerader, som
här skulle ha uppförts, behöfva verkligen andra bevis än en
rad af gissningar; att en sådan väfnad af osanningar, såsom den
man här skulle ha framför sig, kunnat oanmärkt hopsättas och
finna tro, är i sig sjelft ytterst osannolikt. Men äfven om vi
ställa oss på forf:s ståndpunkt och låta anklagelsernas värde
bero derpå, om de fakta de innehålla framkomma före eller efter
den 25 febr. 1634, skola vi finna att hans ställning är ohållbar;
man skulle ej ens behöfva medtaga de skrifvelser från äldre
tid han varit så snar i att utdöma. Det är oförsigtigt att
förkunna sina upptäckter från en sådan byggnad af hypoteser, när
blotta fyndet af ett enda aktstycke kan slå undan den
förutsättning, hvarpå det hela hvilar.
Den sista af de ofvan anförda skrifterna är utgifven till
minne af trehundraårsdagen af Wallensteins födelse (d. 24 sept.
1583). År 1634 utkom på kejserligt föranstaltande en »utförlig och
grundlig berättelse» om Wallensteins stämplingar och planer,
i hvilken äfven den bekante grefve H. M. Thurn omtalas såsom
deltagare och bland annat kallas för en »hufvudrebell». Detta
gick den gamle kavaljeren till sinnes och han afgaf »ett
aftvunget dock rättmätigt och sanningsenligt svar» på densamma,
som trycktes i Stockholm 1636. Detta genmäle blef genom
afskrift bekant för grefve Slavata, han upptog stycken der ur till
bemötande i sina memoirer, och på detta sätt synes hrr Schebeks
och Hallwichs uppmärksamhet blifvit fäst på detsamma. Deras
försök att få se sjelfva skriften, som för öfrigt här och hvar
fans omtalad, lyckades emellertid icke. Hr Hallwich säger sig
för ändamålet fört »die ausgebreitetste correspondenz nach allen
richtungen der windrose», men utan resultat. »Från in- och
utlandet kommo endast nekande svar.» Upplagan har, enligt
hvad hr H. anser troligt, varit ganska stor; då nu alla
exemplar äro förkomna, är det för honom klart att skriften blifvit
undertryckt på Slavatas anstiftan. Det är för väl att denne
ondskefulle mans inflytande ej sträckte sig ända till Sverige, ty
här finnes verkligen skriften i behåll, åtminstone på K.
Biblioteket i Stockholm och Universitetsbiblioteket i Upsala. I
Tyskland upptäcktes slutligen en afskrift uti arkivet i Gotha; det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
