- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
392

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befälhafvare för den kursachsiska arméen och snart själen i de
allra hemligaste underhandlingarna. Till en början gingo alla
Thurns förhoppningar på ett sjelfständigt uppträdande uti Böhmen
upp i rök. Kurfursten Johan Georg vägrade att låta honom
anställa värfningar uti Sachsen — äfven här bekräftas från andra
håll Raschins utsago i allmänhet. Dock stod han ännu uti
förbindelse med Wallenstein, som sålunda, oaktadt Gustaf Adolfs
senaste svar, ej afbrutit underhandlingen. Raschin medförde från
ett nytt besök i Böhmen ett memorial af Trzka öfver
Wallensteins planer, sedan denne sammanträffat med kejsarens utskickade
v. Qvestenberg. Han hade vägrat att öfvertaga befälet, men
ville icke undandraga sig att träda i underhandling med Arnim.
På samma gång bedyrade han att han fortfarande stode vid sitt
ord till Gustaf Adolf och hellre ville vara död än svika
detsamma. Närmare skulle han öfverlägga med Arnim och grefve
Bubna, en af de förnämare böhmiska emigranterna, som säges
ha åtnjutit Wallensteins stora förtroende, — och nu för första,
men ingalunda sista gången uppträder i dessa hemliga
förhandlingar. Thurn sjelf tillägger i ett bref till Gustaf Adolf, att
Wallenstein ursäktade konungen, att denne under dåvarande
förhållanden ej kunde skicka den utlofvade hjelpen. Äfven de
aktstycken, som handla härom, har man nyligen sökt förklara
för oäkta och på Slavatas anstiftan insmugglade i det sachsiska
statsarkivet, der de förefinnas, ehuru enligt mitt förmenande på
ohållbara grunder[1].

Under tiden hade sachsarne under Arnim från Schlesien
vändt sig till Böhmen och inbrutit der. Äfven öfver
anledningen till detta företag råder ett visst dunkel. De kejserlige voro
efter Wallensteins död enhälliga i att skjuta skulden på dennes
hemliga meddelanden till Arnim, och Raschin vet att berätta
mycket om sin andel, ehuru ej så redigt man kunde önska. Det
förnämsta beviset synes vara en böhmisk utvandrare, öfverste
Anton Schlieffs yttrande i ett bref, att Wallenstein rifvit ett
blad ur en anteckningsbok och derpå skrifvit den ryktbara


[1] Schebek, a. a. s. 446 f. Hufvudskälet skulle vara olikheten i skrifsätt
mellan detta och det nyss anförda brefvet af Thurn. Den är ej större än den
väl kan vara mellan en afskrift och ett original. Det var för öfrigt ej ovanligt
att Thurn af gikt hindrades att sjelf skrifva. De öfriga skälen (t. ex. med anledning
af mötesorten) äro föga bevisande. Någon bokstaflig öfverensstämmelse får man
ej vänta. Handlingarna publicerades först af Helbig i Allg. Monatsschr. f. Wissensch.
u. Liter. 1853, s. 719 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:58:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free