Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde sjelf diktera sina vilkor och med den vidsträcktaste
fullmakt till krig och fred öppna 1632 års fälttåg, tycktes han ej
ha skäl att beklaga sig. Den, som ej var belåten, var den
gamla grefvinnan Trzka: det var henne sällsamt, att hertigen
nu kröpe baklänges som en kräfta tvärt emot sina förra
utlåtelser, och det gjorde henne ondt, att hvad han begynt med den
svenska konungen skulle gå till rygga. De som kände sig mest
svikna voro utan tvifvel de böhmiska patrioterna i allmänhet.
Gustaf Adolf har veterligen aldrig beklagat sig öfver
förhandlingarnas afbrott eller någonsin gifvit förbindelsen med
Wallenstein ett stort rum i sina planer. Att han ej helt och hållet
uppgifvit tankarne på en separat uppgörelse meel sin
motståndare, tyckes dock en och annan företeelse under det följande
året förråda.
Äfven på Wallensteins verksamhet under år 1632 sökte
hans fiender efter hans fall att kasta misstankarnes skugga.
Från Prag till Lützen ville de ej se annat än en rad af minst
sagdt tvetydiga handlingar. Hurter sjelf har i våra dagar
medgifvit att för dessa försåtliga antydningar eller beskyllningar ej
förekomma några verkliga bevis. De ryktbara underhandlingar,
han i flera månader förde med Arnim, voro åtminstone riktade
mot svenskarne; man har i dem uppslaget till den ena sidan
af hans verksamhet äfven under nästa år: allmän fred på
svenskarnes bekostnad. Hans uppförande utanför Nürnberg var ju
fullkomligt korrekt. Har hans omgifning förhållit sig lika
afvisande? Jag har ej funnit något direkt anfördt emot dem.
Säkert är emellertid att på försommaren 1632 Gustaf Adolfs
ankomst till Böhmen var efterlängtad utaf alla dess patrioter, att
lifliga förbindelser egde rum mellan Thurn och Hoffkirchen, den
förre kommendanten i Prag, att Raschin liksom en sachsisk
öfverstelöjtnant v. Steinnecker, som sedan gick i svensk tjenst, användes
som budbärare, den senare äfven till konungen. Så heter det i ett
bref från Steinnecker till Sadler d. 9 (19) maj att han i Böhmen
måste »animiren alle redliche leuthe was mueglich» och försäkra de
förnämsta om konungens ynnest. »Gud behålle H. M:t och hjelpe
honom i sin nåde hit». Hoffkirchen skrifver till Thurn den 4
juni: »minuterna synas mig långa som dagar, innan konungen
af Sverige kommer», och Thurn sjelf berättar att många endast
väntade på Gustaf Adolfs ankomst till böhmiska gränsen för
att öppet träda på hans sida; han rekommenderar åt honom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
