- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
400

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vi måste låta Raschin än en gång få ordet. Han berättar
att i april 1633 fick han genom Vilhelm Kinskys bemedling en
angelägen uppfordran från Trzka att komma till honom i Prag;
underläte han det, skulle han bära ansvaret för alt. Han kom
och kl. 11 på natten hade han åter ett samtal med Wallenstein.
Det hade mycket ändrat sig på ett år, sade denne, nu först
hade han utsigt att föra igenom hvad han haft i sinnet, så till
vida var det en lycka, att konungen af Sverige omkommit. Nu
förde Thurn befäl öfver den svenska armadan i Schlesien, sakerna
kunde då gå lättare, och Thurn måste skicka Bubna till honom
— för att han skulle få affärda denne till Oxenstierna, säges
han ha tillagt. Att äfven denna gång Raschin är sanningsenlig,
kommer det följande att visa. Jag har för detsamma att
åberopa Bubnas egenhändiga berättelse, som återfunnits bland
Oxenstiernas papper. Han har verkligen, »på furstens af Friedland
pass och önskan» och med Thurns samtycke, begifvit sig i
sällskap med Raschin till Wallensteinsslott i Gitschin, der han fann
både hertigen och grefve Trzka. Det var kl. 10 på qvällen.
Hertigen mottog honom nådigt; »äro vi vänner eller fiender»,
frågade han skämtande, och fortfor: »äro vi icke ärkenarrar
(ertzlappen), som krossa hvarandras hufvuden för andras skull, då vi,
som ha arméerna i våra händer, också ha makten att göra fred»?
Bubna svarade att om man blott kunde lita på alla motståndarne
lika mycket som på hertigen, så ginge det lätt. »Hvarken kronan
Sverige, fortsatte han, eller vi vilja höra talas om kejsaren,
som måste lefva efter sina presters vilja och göra hvad dem
lyster. Men om Ers furstl. nåde går in på hvad grefve v. Thurn
för några dagar sedan skriftligen föreslagit genom hr Raschin[1] och antager den böhmiska kronan, så vore med Ers nåd en bättre
väg att komma till fred». Och han tillade att den »ett heligt
minne värde» konungen i Sverige unnade Ers nåd denna krona
framför alla andra, såsom den svenska rikskanslern, grefve Thurn
och jag väl veta. Hertigen svarade: »det med kronan vore ett
stort skälmstycke». Han utvecklade i stället sin tanke att de,
som hade arméerna i sina händer, sjelfva kunde göra en god
fred både för de katolske och evangeliske, och hvad de
beslöte, måste de andra gå in på. Kejsaren skulle ej ha att skaffa
med saken. Han anförde vidare att presterna, »die pfaffen»,



[1] Härom nämner den senare ingenting.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:58:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free