- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
401

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade blifvit spaka; de voro ledsna och mätta vid kriget, de
skulle och måste gerna tiga still. För öfrigt hade de evangeliska
intet öfverhufvud. Kurfursten i Sachsen skulle vara den
förnämsta. »Men hvad är det för ett kreatur (»ein vieh«) och
hur han lefver»! Den svenska drottningen kunde ej föra
regementet i Tyskland; kurfursten i Brandenburg vore opålitlig;
konungen i Frankrike, om de tänkte på honom, fullt ut lika
»jesuitisk som någonsin kejsaren». Bubna upplyste med ord, som
vitnade om varm tillgifvenhet för den svenska konungen, att
denne hade under sin lifstid sörjt för alt och att rikskanslern
numera var den som expedierade alla saker, som var den
förnämsta och den af hvilken armeerna berodde. Det ser ut, som
hade vidden af hans fullmakt ej varit känd af Wallenstein. Denne
senare förklarade nu, att han ville öfvertaga den döde konungens
uppgift; armeerna skulle förena sig, Thurn blifva hans
generallöjtnant, hertigen af Lauenburg fältmarskalk. Sachsen och
Baiern finge »framsvetta» de nödiga penningmedlen.
Rikskansleren, hoppades han, skulle vara af samma mening och ingå på
de föreslagna vilkoren. Bubna sade sig ej ha fullmakt att yttra
sig häröfver, men kunde försäkra att Thurn ej skulle göra något
utan rikskanslerens vetskap och vilja. — De skildes derefter åt;
sammanträdet hade varat två timmar[1].

Dagen efter skickade hertigen Trzka för att höra efter om
Bubna rätt fattat hans mening. »Jag har förstått», svarade
denne, ej utan bitterhet, »att man går ut på att behålla kejsaren;
äfven om han stälde oss till freds, kunde presterna på nytt
hetsa honom mot oss; de upphöra icke med sina anspråk, så länge
detta hus regerar.» Trzka försäkrade att kejsaren ej skulle ha
med saken att göra, utan endast armeerna, och tillade att
hertigen gerna såge om Bubna kunde meddela saken åt rikskanslern,
hemställande åt honom att välja formen för en närmare
öfverläggning[2]. Bubna och Raschin återvände derefter till Schlesien.

Bubnas berättelse är ett af de få autentiska aktstycken,
som belysa den hemliga sidan af Wallensteins verksamhet. Dess
ändamål — att tjena till rikskanslerens ledning — författarens
egen personlighet och sjelfva innehållet utgöra en borgen för dess


[1] Hvarken Raschin eller Bubna uppgifva datum för besöket. De sista
dagarne af april (g. st.) flyttade Wallenstein från Prag till Gitschio.

[2] Det är ej alldeles klart, om orden syfta på rikskanslern eller Thurn.
Jag har antagit det förra, hufvudsakligen på grund af Oxenstiernas utlåtande
(bil. 4).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:58:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free