Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
af rikets stormän, först den åttonde i ordningen skulle vidhängt sitt
sigill, dels emedan antagligt är, att Johan Filipsson samma år fört
ett annat sigill ’) äfven innehållande Lejonörnen. Säkert är emellertid
att Johan Karlssons son Folke Jonsson ständigt förde Lejonörnen 2)
och han kan ej gerna hafva upptagit detta vapen efter sin moder
Ragnhild Erlandsdotter, som synes varit af en slägt, hvilken i sitt
vapen förde två vingar 3). Ett sigill4) innehållande Lejonörnen träffas
vidare under tvänne bref5) från åren 1278 och 1279, men i det
första namngifvas inga af de beseglande, och af dera, som nämnes
i det andra, kan det ej hafva tillhört någon. Deras vapen äro
nämligen kända utaf andra handlingar. Visserligen framställer B. E.
Hildebrand den förmodan, att det tillhört Magnus Johansson, men
han för eljes ständigt en ängel i sitt vapen och något annat skäl
än detta sigill, som saknar omskrift, finnes ej för att antaga det en
Magnus Johansson, som förde lejonörnen, på denna tid lefvat. Då
nu i fråga varande bref utgör en konung Magnus’ stadfästelse å
Birger F^ilipssons försäljning af tvänne gårdar tillhörande hans hustru
samt upplåtande af tvänne andra åt henne till ersättning, väntar
man naturligtvis att finna Birgers broder Johan Filipsson bland de
beseglande, enär det var vanligt att alltid de närmaste slägtingarne
med sina sigill bekräftade dylika öfverenskommelser. Antagandet
att så äfven nu skett och att just detta sigill med Lejonörnen
tillhört Johan Filipsson, torde ej synas för djerft, då af ett bref6),
utfärdadt samma dag och på samma ställe, det är bekant, att Johan
Filipsson var vid tillfället närvarande. Häremot kan visserligen
invändas att brodern Birger Filipsson i sitt sigill 7) endast för en örn,
inen dels äro dessa vapenbilder ej synnerligen olika, dels hände det
stundom att bröder förde något skiljaktiga vapen. Till dessa
Filipssöner var den ofvannämde Johan Karlsson en systerson8), och ban
har sålunda tydligen upptagit sin möderneslägts vapen. Samma
olikhet, som nyss anmärktes hos de båda Filipssönernas vapen, träffas
äfven hos Johan Karlssons sonson, kaniken Johan Folkessons sigill9).
Han för nämligen först en örn men senare en Lejonörn.
Samma vapen, Lejonörnen, fördes äfven af Folke Jonssons
»eonsobrinus» den bekante drotsen Knut Jonsson 10). Denna
vapenlikhet och slägtskap synes mig ej på annat sätt kunna förklaras än
genom antagandet, att Knut Jonsson var en son till ofvannämnda
Johan Filipsson, och jag skall i det följande söka framdraga de
Hildebrand, Sv. S. III: 43.
2) Hildebrand, Sv. S. III: 181, 210, 225.
3) Script rer. svec. med. ævi III: 2: 5. 188. Peingsk. Mon am. Ullerak.
5. 78.
4) Hildebrand, Sv. S. III: 43.
5) S. D., I: 654, 671.
6) S. D. I: 670.
7) Hildebrand, Sv. S. III: 44.
8) S. R. S., I: 1. s. 41.
9) Hildebrand, Sv. S. III: 309, 451.
10) Hildebrand, Sv. S. III: 182.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
