Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
senast uti 16 band, och utgör ett af de mest anlitade och
värdefulla arbetena öfver Frankrikes historia i sin helhet. Dessutom
har han, utom flera andra arbeten, särskildt utgifvit Frankrikes
nyaste historia efter 1789 och till våra dagar.
— Den lärde och produktive orientalisten François
Lenor-mant afled d. 9 december 1883, 47 år gammal. Hans första arbete,
som gjorde honom mera bekant, var hans »Manuel d’histoire
ancienne de l’Orient», utkommen i flera upplagor och ganska känd
äfven i Sverige. Bland hans öfriga många skrifter märkes särskildt
ett större arbete öfver myntväsendet under forntiden.
— Genom k. brefvet af d. 26 oktober 1883 angående
upprättande af fullständiga förteckningar öfver kyrkoarkiven och deras
noggranna vard har ett vigtigt steg tagits i riktningen att skydda
de på många ställen uti landet under offentliga myndigheters
tillsyn befintliga handli ngar af allmänt intresse. Vi h Öra ständigt om
åtgärder, vidtagna för skyddet af landets fornminnen eller historiska
minnesmärken och föremål, och om deras framgång kan ej tvifvel
råda. Det är äfven på tiden att taga vård om de i skrift bevarade
minnena från förfädernas lif. Mycket deraf är redan förstördt —
genom okunnighet om handlingarnas värde och frånvaron af hvarje
uppsigt — men mycket återstår ännu att rädda. Det är att
förmoda, att nämnda k. bref i det fallet skall medföra en lycklig
verkan. De i kyrkorna förvarade handlingarna äro, som bekant, af
största betydelse visserligen icke för statshistorien, men väl för
kännedomen om en mängd enskilda, särskildt slägt- och
personalförhållanden, och det är väl att uppmärksamheten en gång blifvit
fäst derpå.
Ehuru glädjande, är dock detta beslut blott första steget till
ett bättre sakernas tillstånd, ty utom kyrkornas ega vi ju flera
andra arkiv, såsom städers, länsstyrelsers m. fl. Hur är det eller har
det varit med tillsynen öfver dessa? Mycket lärer i det fallet kunna
anföras om en vanvård, som stundom varit häpnadsväckande. Det
skedda kan ej hjelpas, men åtminstone för framtiden kunde
förstörelse förekommas. Det är ej här platsen att komma med några
formulerade förslag. Vissa grundtankar framställa sig likväl för en
hvar, som eger någon sakkännedom, t. ex. att alla offentliga arkiv
ställas under en öfverstyrelse (naturligast riksarkivets); att förteckningar
upprättas, at hvilka en insändes till öfverstyrelsen ; att föreskrifter
meddelas ang. handlingars utgallring o. d. Det synes äfven
önskvärdt att den, som får under sin vård ett arkiv, hade förvärfvat sig
någon kännedom och erfarenhet i arkivväsendet. Det kunde
slutligen på ett eller annat sätt vidtagas åtgärder för den erforderliga
tillsynens utöfvande. — Frågan är emellertid väckt och kommer
säkerligen icke att lemnas åt glömskan.
— Ur K. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademiens
Månadsblad för i år meddela vi följande uppgifter om dispositionen
af de räntemedel, öfver hvilka akademien genom ett större
testamente nyligen kommit i tillfälle att förfoga. Den summa, som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
