Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Y III
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
gen, som i ett sådant arbete är af nöden, t. ex. i biografierna öfver
Lagerborg, R. O., Mechelin, L., och Estlander, C. G., der omdömena
i större eller mindre grad röja partiuppfattning. Mot biografierna
öfver naturvetenskapsmän kunde slutligen många anmärkningar
göras. I det hela är dock arbetet, det första i sitt slag, förtjenstfullt
och pålitligt.
Historiska samfundet har begynt publikationen af sin länge
utlofvade urkundssamling genom utgifvandet af Georg Magnus
Sprengtportens, Finlands generalguvernörs, officiella korrespondens, 7808—
1809, red. af Y. Koskinen 1). Samlingen innehåller de bref, som
utgått från Sprengtportens officiela kansli under den tid af omkring
ett halft år, då han var Finlands generalguvernör. Innehållet är
af ringa intresse. De flesta af brefven handla om transport af säd,
införsel af salt, befordringsärenden o. s. v. Endast några aktstycken,
som röra upprätthållandet af den lagliga ordningen i landet, äro af
större betydelse. Sprengtportens personliga uppfattning belyses här
icke. Det förslag till ordnande af Finlands styrelse, som ingår främst
i samlingen, är förut publiceradt af K. K. Tigerstedt (senedan).
Y. Koskinens Finska folkets historia har utkommit i ny,
omarbetad upplaga på finska språket. 2) Förf. har i den nya upplagan
i korthet angifvit de källor, han följt, hvarigenom det blifvit lättare
för läsaren att kontrollera hans uppgifter. Framställningen af
medeltidens historia är i ej ringa mon utvidgad (119 sidor motsvara 99
i förra upplagan). Det märkliga brefvet af den 15 Februari 1362,
hvarigenom Finland erhöll rätt att deltaga i konungaval; är in
extenso återgifvet och äfven andra upplysande notiser äro här och der
infogade. At omarbetningen af senare perioder har förf. egnat
mindre uppmärksamhet; dock har äfven här den nyaste literaturen
blifvit använd. Sin bekanta partiståndpunkt har förf. icke frångått.
Fortfarande bedömas händelserna från synpunkten af Finlands
nationela politik, hvars första spår, enligt förf. mening, kunna skönjas
i medeltidens dunkla förhållanden.
Medeltidens historia har varit föremål för större uppmärksamhet
och lifligare bearbetning än förut. — I en afhandling om
Kristendomens införande i Finland3) söker H. A. Reinholm med ledning
af folktraditionen, ortnamn och fornlemningar angifva, hvar
kristendom och kultur först fattade fotfäste i Finland och huru vidsträckt
utbredning de till en början erhöllo. Förf., som förfogar öfver ett
ej ringa nytt material, framkastar flere djerfva hypoteser, hvilka dock
ofta lemnas obevisade. Framställningen är dessutom så oklar och
fragmentarisk, att den knappt torde kunna tjena forskaren till säker
ledning.
*) Yrjö Maunu Sprengtportenin, Suomen kenraalikuvernörin virallista
kirje-vaihtoo v. 1808-1809; Helsingfors, finska literatursällskapets förlag, 1882; äf*
ven med fransk titel, 320 sid. 8:o.
2) Suomen kansan historia, kirjoittanut Y. Koskinen, toinen undistettu
pai-nos, Helsingfors 1881—1882, G. W. Edlunds förlag.
3) Kristinuskon saatosta Suomeen, tutkinut H. A, Reinholm (öfvertryck från
Fornminnesföreningens tidskrift VI). Helsingfors 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
