Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Y III
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
Historisk Tidskrift, *) skola vi icke närmare uppehålla oss vid
dem.
Några episoder från finska kriget 1808—1809 belysas i
Bonderesningen i svenska Österbotten af J. O. J. Rancken. 2) Författaren
till de dagboksanteckningar, af hvilka denna skrift utgöres, är den
såsom riksdagsman och affärsman bekanta P. J. Bladh. Då folket
i Närpestrakten i Juni 1809 grep till vapen mot Ryssarne, trodde
desse att Bladh var en af upprorets anstiftare, plundrade och brände
hans gård, Benvik samt förde honom sjelf och hans son fångna till
Abo. De underkastades der ransakning, men frikändes och
återvände derefter till hemtrakterna. Dessa Bladhs öden skildras i liflig
stil, hvarvid äfven de allmänna förhållandena i Österbotten belysas.
Publikationen är ett vigtigt komplement till sonen C. E. Bladhs
Minnen från Finska kriget åren 1808—1809.
Finlands historia efter 1809, hittills nästan obearbetad, har allt
mera blifvit föremål för uppmärksamhet, och äfven denna gång kunna
vi nämna några arbeten, som röra sig på detta gebit.
Skildringar ur Finlands nyare historia af Rob. Castrén, första
samlingen 3) är en sammanställning af förf:s förut i brochyrform eller
i tidningar och tidskrifter offentliggjorda monografier öfver
personligheter och förhållanden i Finland under Alexander Ls regering;
de flesta af uppsatserna framträda här i större eller mindre mon
omarbetade; en ny »landtdagen i Borgå» har tillkommit.
Afhandlingen om Finska deputationen 1808 är här införd utan de bilagor,
som i första editionen meddelades. Ny belysning har frågan fått om
G. M. Sprengtportens förhållande till sammankallandet af
deputationen och af Borgå landtdag. Flere af förf. såsom bilagor införda
bref bevisa nämligen, att Sprengtporten, som saknade offentlig
anställning, men dock dref sin privatpolitik vid det ryska hofvet, allt
sedan medlet af Mars 1803 yrkade på sammankallandet af Finlands
ständer. Sedermera tyckes tanken på landtdag i någon mon blifvit
trängd tillbaka, men det är dock knappt troligt, att Sprengtporten
helt och hållet afstod från densamma. Förf. har säkert rätt, då han
anser, att den finska deputationens värdiga uppträdande slutligen
bestämde Alexander I att bifalla till sammankallandet af en
landtdag, men Sprengtportens intresse för saken torde icke kunna
förnekas och är en ljuspunkt i hans historia. Landtdagen i Borgå
1809 är en med ledning af alla tillgängliga källor affattad
omsorgsfull skildring af det minnesvärda ständermöte, der Finlands nuvarande
statsförfattning grundlades. Såsom mötets betydelsefullaste handlingar
framhållas kejsar Alexanders regentförsäkran af den 27 Mars 1809,
hvarigenom landets religion och grundlagar samt ståndens privilegier
*) Hist. tidskrift. 1882, s. LXXXIX.
2) Bonderesningen i svenska Österbotten. En episod från 1808 års finska
krig. Dagboksanteckningar af kanslirådet P. J. Bladh, sammanstälda af J. O. J.
Rancken. Stockholm, Alb. Bonniers förlag.
3) Skildringar ur Finlands nyare historia af Robert Castrén. Pörsta
samingen. Helsingfors 1881—1882. G. V. Edlunds förlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
