Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DXXXII
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
Nyare historisk disputationslitteratur.
Sedan vi senast togo en öfversigt af den historiska litteratur,
som i form af specimina, vare sig för filosofisk doktorsgrad eller
andra ändamål, ser dagen *), har ett icke ringa antal dylika
afhandlingar utkommit, och samma förhållanden, som vi då ansågo
berättiga en sådan öfversigt, gälla ännu, låt vara att alla dessa arbeten
redan en gång af vederbörande myndigheter fått sin dom. Deras
antal visar att intresset för historiska studier är lefvande; det är i
det hela taget ganska vackra, stundom verkligt värdefulla resultat,
som åstadkommits; man ser oftast en lärd apparat anföras, som
inger respekt. I sistnämda hänseende går man i sjelfva verket nog
mycket i detalj. Det kan vara nyttigt att på ett ställe finna en
öfversigt af det vigtigaste tryckta eller otryckta material, hvarpå
arbetet stöder sig, men att bland sina källor uppräkna hvarje bok
man tittar i, t. ex. Hofbergs Handlexikon, Fryxells Berättelser eller
andra arbeten af allmänt innehåll, det är något barnsligt. Andra
utvägar torde finnas att visa sin bekantskap med källorna. Men
derjämte kunna vi icke undertrycka den anmärkningen, att
uppgifterna stundom synas för svåra och vidlyftiga, både i afseende på
den tid som måste nedläggas på arbetet och de synbara frukterna
deraf. Det är af större gagn att på en mindre uppgift försöka sina
krafter, men derunder måhända bättre lära sig det historiska arbetets
metod, än lemna en ofullständig lösning af en fråga, som utan tvifvel
efter vunnen större erfarenhet angripits med mera framgång. Detta
gäller både annars och äfven om s. k. diplomatiska ämnen, hvilka
ej sällan kräfva större öfversigt och vana vid historiskt arbete, än
författaren af ett förstlingsverk alltid eger. Det är ej utan, att
man också röjer frånvaron af de rent preliminära historiska
öfnin-garna i fråga om textkritik, handskriftsläsning m. m. d.,
hvarförutan författarskapet lätt kan blifva vanskligt nog; man tager
materialet för godt, sådant det föreligger, utan att egna dess inre
beskaffenhet den granskning, som vid en detaljundersökning i synnerhet
är på sin plats och alltid bidrager att reda saken; citaten göras
mindre nöjaktiga och blifva derföre svåra att använda o. s. v. 2).
* *
*•
Numera rektor H. Hernlund har såsom gradualspecimen
utgifvit början till den Svenska skollag stiftning ens historia under det
s. k. partitidehvarfvet3). Yi ega för vår äldre skolhistoria flera
1) Se Hist. Tidskr. 1881, s. lxxv.
2) Alla de arbeten, som här omnämnas, ha utgifvits i Stockholm eller
Upsala.
3) Bidrag till den svenska skollagstiftningens historia under partitidehvarfvet
1718—1809. I. 1718—1760. (8)+ 61 +’14 ss. 4:o. (Stockholms Norra
Latinläroverks årsprogram 1882.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
