- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
1

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genmäle

till Dr. W. Thomsen.

Dr Thomsen har i cle »Bemærkninger til Varægerspörgsmålet»,
som stått att läsa i sista häftet af Hist. Tidskrift, vändt sig mot
några af mig i »Bidrag till Yarägerfrågan» föreslagna »rättelser och
tillägg» rörande tolkningen af de skandinaviska namnen på stationerna
vid vägen från Östersjön till Konstantinopel och derjämte ånyo
upptagit till skärskådning förklaringen af ordet varäg. Då han härvid
dels gjort några språkliga anmärkningar, som jag icke tror vara
berättigade, dels stundom missförstått min mening, så beder jag att
få anföra ännu några ord i saken.

Med de rättelser, jag i min afhandling trott mig meddela, me- ,
nåde jag tolkningen af Ai for och Sambatas, med tillägg syftade jag
närmast på den upplysning, jag meddelat rörande ordet sund och
dess sannolika förekomst på en svensk runsten i betydelsen Bosphoren.
Att jag icke kallat min korta och något förflugna anmärkning rörande
Vellandi — Leanti för en »rättelse», som Thomsen ironiskt kallar
den, torde framgå deraf, att den ju gick ut på ’att styrka hans egen
konjektur.

Aifor är enligt Thomsens upplysning den enda förekommande
läsarten. Detta framgick visserligen icke af sista upplagan af hans
bok, ty denna angifver ju icke i allmänhet alla läsarter, hvilket maji
kan öfvertyga sig om genom en flyktig blick på den ryska
namnlistan. Att det sv. ai far, alltid bristande, till betydelsen står
närmare det slaviska nej§syt\ omättlig, än ey förv; alltid forsande, torde
framgå, då man betänker huru ytterst nära begreppen hungrig och
tom vid språkbildningen legat för medvetandet. Isl. svangr, sv. dial.
svång, insvängd, betyder således hungrig och likaledes sv. tom.
Skulle ock denna fors rymma lika mycket eller mera (P) vatten än
de öfriga, så hindrar detta icke, att den kallades »alltid vattenbristande»,
då den i alla fall var den enda, som hade för litet vatten och
derför hindrade skeppsfarten. Att nominativmärket r bevarats, är icke
något hinder, då man dels har exempel derpå i personnamn och
appell. (Gunastr och koster), dels icke känner något annat på vokal
utljudande skandinaviskt adjektiv i ryskan, med hvilket detta kunde
jämföras. Mitt antagande, att äfven den maskulina formen möjligen
kunnat hafva kort vokal såsom den neutrala, grundade sig på
Ryd-qvists ord: »Icke utan sin brydsamhet är frågan, huruvida det gamla,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:58:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free