- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
5

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM RIKSSTYRELSEN UNDER KARL XIi:S FRÅNVARO.

5

med främmande makter, där afgörandet ju icke kunde lemnas
ur konungens hand. Härom stadgades i K. M:ts förordning af
d. 13 April, hvarom här nedan skall talas, att de främmande
ministrar, som voro i Sverige, skulle på tjenligt sätt tillsägas
att i konungens frånvaro förblifva i Stockholm och négociera
med kansliet, som skulle upptaga och höra deras andragande
samt till K. M. inberätta och dess godtfinnande underkasta allt
som af värde och vigt kunde vara, jämte underdånigt betänkande
vid hvarje mål; äfvensom att svenska ministrar vid främmande
hof skulle till kansliet insända dubletter af sina bref till K. M:t,
på det att kansliet måtte vara underrättadt om det ena och
andra.

För amiralitetskollegium, som vid denna tid var förlagdt i
Karlskrona, skedde ingen förändring i förhållandet till konungen
genom dennes afresa från hufvudstaden. Men då konungen på
hösten lemnade det egentliga Sverige för att öfvergå till
Livland, gjordes ett försök att åt amiralitetskollegium vinna samma
rätt som andra kollegier fått att i konungens frånvaro besluta
och förordna i alla förefallande ärender. Men derpå gaf
konungen från Pernau den 9 Okt. ett kärft svar, att
amiralitetskollegium väl i de ärender, som voro så pressanta att de icke
tålte något dröjsmål, måtte resolvera och förordna, såsom det
kunde finna konungens tjenst fordra, men i allt öfrigt först
inkomma med underdånig remonstration och berättelse, då
konungen ville sig i nåder deröfver förklara.

Särskildt torde förtjena anmärkas förhållandet i ett af de
kollegier, som fingo vidsträcktare fullmakt, nämligen
krigskollegium. Här fanns sedan 1699 ingen president; kollegiet bestod
1700 af general-fälttygmästaren och två krigsråd samt två lägre
tjenstemän. Af dessa blefvo nu vid krigets utbrott
generalfälttyg-mästaren och det ena krigsrådet bortkommenderade, så att
kollegiet, under senare delen af 1700 och ända till dess
general-fälttygmästaren 1704 återkom, endast utgjordes af ett krigsråd
(L. Fahlström) jämte krigskommissarien och sekreteraren. Redan
detta förhållande antyder, att krigskollegium, oaktadt de rymliga
ordalagen i det kgl. brefvet afd. 9 April, likväl svårligen kunde
ega krafter och anseende nog att förordna och styra med alla

de »saker, som sorterade under dess omsorg». Också hade kon-

Ungen två dagar förut tillskapat en ny myndighet, hvilken, ehuru
tvifvelsutan från början icke ämnad att blifva beståndande, lik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free