- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
11

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1

OM RIKSSTYRELSEN UNDER KARL XIIIS FRÅNVARO. 11

höga ställning såsom kungliga råd — utan ock att konungen
fortfarande sände befallningar rörande försvarsväsendet
omedelbart till krigskollegium och andra, utan att defensions-kommissionen
därom underrättades, och utan att inan kan finna någon tydlig
artskilnad mellan de ärender, som lemnades kollegium att
ombesörja, och dem som lemnades kommissionen. För öfrigt har
konungen stundom ställt sina skrifvelser om försvarsverket till
samtliga rådet i stället för till defensions-kommissionen; också
var skilnaden mellan personalen i dessa två myndigheter ganska
ringa. Men èfter Pultava uppdrogs hela reorganisationen af
hären åt defensions-kommissionen1).

Likasom sålunda defensions-kommissionen småningom fick en alt
mera vidgad, men föga bestämd befattning med försvarsverket, så
utväxte ock ur den snäfva fullmakt, som rådet i sin helhet d. 13
April 1700 emottagit, samt ur de tillfälliga uppdrag, som konungen
sedermera tid efter annan gaf åt detsamma, likaledes en aldrig rätt
definierad befattning med riksstyrelsen i allmänhet. Det dröjde ej en
månad efter konungens afresa, innan han brefväxlade med rådet om
allmänna regeringsärender. Anledning därtill gaf penningbristen:
konungen uppmanade rådsherrarne att föregå öfriga undersåtar
med försträckningar till kronan; de svarade med att föreslå nya
åtgärder och framhålla behofvet af fred; — hvilket lika litet
stod i samklang med K. Förkl. af d. 9 Dec. 1680, som det
framgick ur K. F. af d. 13 April 1700 — men konungen
tillbakavisade icke deras råd såsom obefogadt, utan biföll en del, afslog
annat af hvad de tillstyrkt, och gaf rådet uppdrag som föranledde
det att gifva kammarkollegium befallningar. De finansiella
svårigheterna gåfvo fortfarande ämne för rådets hörande. I början
af 1701 fick rådet befallning att tillsamman med
kammarkollegium och statskontoret öfverlägga om statsverket och
anskaffandet af medel; och då rådet 1704 och följande åren på
eget bevåg utskref kontributioner och gärder, vann detta
konungens bifall. Då rådet om hösten 1702, efter Nöteborgs fall,
åberopande K. F. af d. 13 April 1700, framhöll nödvändigheten
af fred och underrättade konungen att det vidtagit åtgärder för
upprättande af nya regementen (fyr- och fem-männingar) samt
låtit några regementen marschera till Skåne mot befarad t
anfall af Danmark, fick det för den sistnämda åtgärden mottaga

*) Brefven härom i Hist. Handl. IV: 155 och 157 äro stälda till
defensions-kommissionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free