- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
18

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riktadt mot Sigismunds andliga rådgifvare, och saken stälde sig
väl på annat sätt, om hela urkunden ej vidare erkändes såsom
lagligt gällande; men å andra sidan om, såsom hertig Karl
ansåg, stadgarne blott därför ej hade gällande kraft, att de ej
understälts alla dem, hvilkas samtycke därtill erfordrades, så
kunde det väl också sägas, att Sigismund dock för sin person
vore bunden af de löften han en gång afgifvit. Undersöker man
nu hvilkendera af dessa åsigter var samtidens, så befinnes det,
att i själfva verket en viss osäkerhet varit rådande i frågan.

I början af år 1593 hade hertig Karl föreslagit rådet, att
ett utdrag ur stadgarne skulle föreläggas Sigismund till
bekräftelse, men på samma gång betonat, att de voro »kasserade»;
rädet hade i sitt svar uttalat den förhoppning, att Sigismund
skulle så mycket lättare gå in på hvad som sålunda affordrades
honom, som han förut — i Kalmar stadgar — »sådant lofvat
och, bebrefvat», och detta hans löfte åberopas också i den
framställning som därefter af hertigen och rådet gemensamt skedde
till Sigismund. I själfva verket synes rådet velat hålla på
stadgarnes bindande kraft för konungen, ty i en senare
framställning (Nov. samma år) åberopar det dem till och med såsom
Sigismunds »kraftiga, oryggliga, underskrifva försäkringsbref och
segel»
[1]. Slutligen anföras de också i den af Chesnecopherus
utgifna officiella försvarsskriften för Sigismunds afsättning [2]
bland de förbindelser, genom hvilkas brytande konungen
förverkat sin rätt till kronan. Sigismund å sin sida synes hafva
undvikit att bestämdt yttra sig om frågan, men hela hans hållning
under dessa underhandlingar, som föregingo hans kröning,
gaf vid handen, att han ej ansåg sig bunden af några förut
afgifna löften.

Vid kröningen blef ej häller frågan löst. Sveriges religiösa
ställning betryggades visserligen då, men detta skedde genom
en ny statshandling — konungens försäkran af den 19 Februari
1594. Om Kalmar stadgar nämdes ej något, ej heller träffades
någon ny öfverenskommelse om Sveriges ställning i statsrättsligt
hänseende
under unionen. Med afseende härpå voro därför
fortfarande Kalmar stadgar den enda urkund som kunde åberopas,


[1] »Om den svenska högadeln under konung Sigismunds regering», ss. 43,
45 och 72.

[2] »Fullkommelige skäl och rättmätige orsaker, så ock sanfärdige berättelser
hvarföre samptlige Sveriges Rijkes Ständer hafva med all fogh och rätt afsagt
konung Sigismund» etc. Stockholm 1607. Se t. ex. s. 135 i den latinska
upplagan af samma bok (som är paginerad) Stockholm 1610.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:04:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ht/1884/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free