- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
25

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och rådets råd [1] eller ock emot Sveriges själfständighet. Å
andra sidan framstodo för Sigismund hans förbindelser mot den
katolska kyrkan såsom vida heligare än de påtvungna förbindelserna
mot hans folk, och den tendens till en oinskränkt furstemakt,
som utmärkte tidens samhällsutveckling öfver hufvud, var
tydligen ej häller främmande för hans och hans rådgifvares
uppfattning [2]. Under sådana förhållanden blef den ofvan anmärkta
bristen på ett fullgiltigt unionsfördrag synnerligt ödesdiger, och
detta så mycket mera som gränserna för den svenska konungamakten,
äfven då de i lagen voro bestämda, dock denna tid ofta
i praxis voro tämligen sväfvande.

Vi hafva nu att till en början tillse, huru den nya regeringen,
innan det ännu kommit till något meningsutbyte mellan
densamma och konungen, i verkligheten behandlade de af
Sigismund vidtagna anordningarna och redde sig med de
regeringsuppgifter som han vid sin hastiga afresa lemnat olösta, ty
endast med kännedom häraf kunna vi rätt fatta anledningen
till och beskaffenheten af de förvecklingar som sedermera
uppkommo.

Hvad som härvid i främsta rummet är egnadt att ådraga
sig vår uppmärksamhet är regeringens förhållande med afseende
på den katolska gudstjänst som Sigismund i uppenbar strid med
sin försäkran före sin afresa anordnat i Stockholm, på
Drottningholm och i Vadstena kloster. Då denna katolicismens
efterblomning i vårt land förut utförligt och med noggranhet blifvit
skildrad efter källorna [3], må det här vara nog att anmärka,
det regeringen till en början i denna sak visade en synnerligt
stor hofsamhet; man ej blott lät den katolska gudstjänsten
ostördt fortfara, utan hertigen till och med beskyddade de svenska
katolikerne, enligt hvad en af dem själf erkände [4],


[1] »Theslikes will jag ock medh högborne förstes och herres hertig Carls
ock Sveriges rijkes (råds) rådh mitt rijke Swerige styre och råde». Stjernman,
a. a. I, s. 406.

[2] Det är i detta hänseende betecknande att Erik Sparre i postulata nobilium
fann sig uppfordrad att söka vederlägga en absolutistiskt uppfattning af
konungamakten. Synnerligt betecknande är ock Vervings berättelse, att Sigismund
den 23 Juli 1594 skref till hertig Karl, att han till sina förordningar »hade
makt af en konungslig höghet, den icke mindre honom än andra konungar i
främmande land tillhörde», a. a. I, s. 262.

[3] Norlin: Svenska kyrkans historia efter reformationen.
[4] Andreas Olai till Sigismunds biktfader jesuiten Erenhoffer den 23 Aug.
1595: »Cæpit Andreas gratias ei [duci] agere quod ipsum et reliquos Catholicos
huc usque in eorum persecutione consolatus sit et ab injuria et violentia
defenderit». Brefvet är tryckt i »Konung Carl IX:s rimkrönika».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:04:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ht/1884/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free