- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
32

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lämpligast att i ett sammanhang behandla frågan om Erik Brahes
och hans broders ståthållareskap, hvars korta varaktighet kan
göra detta möjligt, ehuru vi ändock därigenom i någon mån
nödgas gå händelserna i förväg.

Enligt Verving och Messenius [1] skulle Erik Brahes
ståthållareskap fått ett hastigt slut. De berätta nämligen, att Stockholms
borgerskap, upptändt af Erik Skeppares predikningar och den 29
November uppmanadt därtill af hertigen, uppkallade grefven på
rådhuset och uppsade honom tro och lydnad, hvarefter han fyra
dagar därefter formligen afsattes af hertigen, och denna berättelse
synes hafva legat till grund för de flesta senare framställningar
af denna sak. Källorna visa emellertid, att förloppet var ett
helt annat.

Om Brahes sammanträffande med hertigen efter dennes
ankomst till Stockholm, skref Gustaf Banér till två andra
rådsherrar [2]: »huru grefve Erik om samtlige rådet med fursten talat,
kan jag allt icke veta, men detta sade fursten mig: att grefve
Erik med furstens föregångne råd till ståthållare icke insattes»
(d. v. s. att han insattes utan furstens råd) »hafver ingen vållat
utan rådet, som därmed sökt hans förderf; eljest hade K. M:t
varit till sinnes göra det» (d. v. s. att inhemta hertigens råd):
ett yttrande som är märkligt, emedan det synes visa, dels att Brahes
utnämning skedde hertigen oåtspord, dels att Brahe sökt utså
oenighet mellan Karl och rådet.

Mera upplysande är en skrifvelse af den 5 September, hvari
hertigen, sedan Brahe genom en »särdeles förskrifning» erkänt
honom »såsom Sveriges rikes hufvud och gubernator», lofvade att
hålla Brahe »med en af de förnämste ständer i riket och uti det
kall och dess värde blifva låta, som honom af H. K. M:t
ombetrodt är, till dess H. K. M. sig förklarar på det, som H.
K. M:t nu om sin eds fullbordan tillskrifvet varder». Slutet
af försäkran till grefven, hvari det heter att denne skulle få
åtnjuta alt hvad han var berättigad till, efter som konungens
ed och försäkran vid kröningen» i orden och meningen innehåller
och förmäler», visar emellertid att hertigen noga aktade sig för
att binda sina händer [3]. Ehuru Karl sålunda i denna sak
liksom med afseende på den katolska gudstjänsten först ville


[1] a. a. I, s. 267 och Scondia illustrata, VIII, s. 26.
[2] Den 18 Nov. 1594. Orig. bl. Acta hist., tryckt i Hist. Bibl. II, s. 265.
[3] Karls Reg. 5 Sept. 1594.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:04:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ht/1884/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free