Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksrådens betänkande om saken [1] och uppmanade de rådsherrar, som
voro i Stockholm, att förmana Erik Brahe att ej företaga något
utan de öfriga befallningsmännens råd; äfven af sekreteraren Nils
Jönsson (Jakobsköld) begärde han råd i saken, och Karl Sture och
Tönnes Jöranson, som underrättat honom om grefvens förhållande
samt begärt förhållningsorder, befalde han att strängt följa hans
föreskrifter och att, om något hastigt påkomme, vända sig till
honom. Och det är betecknande för den oroliga sinnesstämning,
hvari hertigen befann sig, att alla dessa skrifvelser äro
från samma dag (den 9 April). Kort därefter eller den 11 April
mottog Karl en vidlyftig skrifvelse från Brahe, daterad den 8
April. Denne begärde däri med åberopande af det trogna hjärta
han alltid dragit till hertigen, att han nu ej måtte blifva
»så slätt och grant föraktad» samt åberopade hertigens eget
löfte, att han skulle få komma och sköta sitt ämbete.
Hvari »föraktet» bestod, säges ej uttryckligen, men hvad
som därmed åsyftades framlyser tydligt nog i den därpå
framstälda frågan, om Karl Sture och Axel Ryning voro satta vid
Erik Brahes och hans broders sida på konungens eller hertigens
vägnar. Oaktadt Brahe uttryckligen försäkrade, att han ej talade
om »konungens ära och höghet, den E. F. N. alltid hafver gerne
hulpit till att fordra» utan blott om sin egen »person och stånd»,
torde man dock få anse frågan som en protest mot det ingrepp
äfven i konungens anordningar, som de nya ståthållarnes
tillsättande innebar. Slutligen tillkännagaf Brahe, att, som han
redan några resor bedt konungen om sitt afsked, ämnade han ej
vidare befatta sig med borgerskapet (möjligen på grund af dess
insagor mot honom) utan endast med de främmande i städerna
och adel och oadel inom länet. Behagade detta ej hertigen,
skulle Brahe med första öppet vatten afresa till Polen [2].
Hertigen svarade härpå den 12 April, att han ej beskylt
Brahe för någon otrohet, att om något skett denne till förakt, så
kunde därom lagligen ransakas, men att han alltid aktat
hans stånd; och han visste ej af något intrång vare sig i konungens
höghet eller i det ämbete som Brahe erhållit, ty oaktadt de
insagor som kunde finnas mot detta hade han flere gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
