- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
40

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förtjänta slägts historia. Med en inom högadeln ovanlig värme synes
han hafva omfattat den protestantiska saken — det var han
som var adelns ledare, när ständerna i Upsala 1594 ingingo
den ryktbara föreningen till protestantismens skydd — och under
det att hans ståndsbröder i allmänhet hyste motvilja för hertig
Karl, den obevekliga förkämpen för detta Gustaf Vasas konungadöme,
som brutit aristokratiens själfsvåld, men äfven gifvit dödsstöten
åt Stureslägtens förhoppningar, visade Karl Sture hertigen
en hängifvenhet [1] som bildar ett värdigt motstycke till den
själfuppoffrande trohet, hvarmed hans fader tjänat Gustaf Vasa,
men som också hertig Karl synes hafva uppskattat till dess
fulla värde.

Nu följde han med vaksamhet Erik Brahes åtgöranden och
underrättade flitigt hertigen om hvad som tilldrog sig i
hufvudstaden [2]. Mellan honom och Erik Brahe var förhållandet
härunder ej mera spändt än att de kunde umgås med hvarandra [3],
men att Brahe dock var förbittrad öfver hela ställningen, kan
man se däraf, att han på hösten s. å. genom Erik Sparre och
Axel Lejonhufvud lät till Sturen framställa »tilltal och
spörsmål», hvilka tydligen åsyftade förhållandena under det
gemensamma ståthållarskapet, ty då han ej blef nöjd med svaren,
förklarade han sig uppskjuta saken till konungens hemkomst,
emedan den angick dennes myndighet [4].

En annan antydan om, huru Sturens ståthållareskap på
vissa håll ansågs, lemnar hans klagan inför hertigen öfver, att
»en part» sagt, att han skulle få mera ondt än godt för sitt
omak. Hertigen svarade härpå den 22 April, att det väl kunde
hända, att Sture hade föga bättre tack att förvänta än hertigen
själf, men bad honom dock ej förtröttas [5]. För öfrigt synes
Brahe under denna tid föga befattat sig med utöfningen af


[1] Han hade därigenom t. o. m. väckt konung Johans misstankar. Se Vestling:
»Hertig Karls furstendöme under åren 1568—1592,» s. 88.

[2] Detta framgår af Karls bref till Sture; dennes skrifvelser har jag ej
återfunnit. Vid påsktiden föreföll en mindre konflikt, då Sture nekade Brahe, som
ville resa bort efter helgen, postvapen. Hertigen gaf Sture rätt, emedan
postvapen ej fingo utlemnas utan hertigens egen befallning. Denna åtgärd afsåg att
skydda allmogen för öfverdrifven skjutsning. Karls Reg. d. 22 Apr.

[3] Se Abraham Brahes Tidebok, där det berättas att Brahe den 28 April
hade Sture till gäst.
[4] Erik Brahe till Erik Sparre den 9 November (»Söndagen före Martini»)
1595. (Afskr. bl. Acta hist.).
[5] Karls Reg. 1595. Den 19 Maj fick likväl Sture lof att draga hem, när
Axel Ryning kommit tillbaka. I Juli var han emellertid åter i Stockholm och
fick mottaga uppdrag af hertigen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free