Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rådets synes hafva blifvit uppsatt i Okt. [1], men i medlet af Nov.
var man ännu ej öfverens om sändebudets aflöning [2], och då
hans kreditiv är intaget i registraturet på d. 12 Dec., synes han
först vid denna tidpunkt hafva blifvit affärdad [3].
I hertigens skrifvelse omtalas, att det svar han sändt konungen
med anledning af dennes sista fullmakt kommit för sent, i det
att konungen redan lemnat svenska skären [4]. Han förklarade
därför nu att han ej kunde godkänna denna fullmakt. Så väl
på grund häraf, som i anseende till de svårigheter kriget vållade
och i anseende till rikets utblottade tillstånd, hvilket berodde af
att så mycket af inkomsterna blifvit bortförlänt, och i anseende
till att andra både inom och utom råds, både i Sverige och
Finland fått fullmakter, om hvilkas innehåll hertigen var okunnig,
hade han haft skäl att ej åtaga sig regeringen, men såsom en
rikets arffurste hade han dock ej kunnat vägra att, på sätt
medsända kopior af föreningshandlingarna utvisade, förena sig
med rådet. Detta hade dock skett på konungens vidare
förklaring, och om Sigismund ej sände en »fullkomlig fullmakt»
enligt det förut sända förslaget, i kraft af hvilken hertigen kunde
»råda, bjuda och befalla — alldeles som E. K. M. själf på
kronans vägnar makt hafva må och kan», så visste han ingen
annan utväg än att, såsom han förut gifvit till känna, »hemställa
riksens ständer till att betänka, af hvem och huru de uti E. K.
M:s frånvaro vilja regerade varda».
Genom en »tänkesedel» af d. 12 Dec. fick Jakob Klasson
dessutom i uppdrag att försvara hertigen mot det förtal som
till konungen framburits om hertigens åtgärder i regeringen, och
särskildt lemnas i hans tänkesedel en vidlyftig redogörelse för
orsakerna till Peder Rasmussons qvarhållande och en vederläggning
af de beskyllningar som katolikerna genom beskickningen
framstält mot regeringen, och som hertigen ej kunnat låta frambäras
till konungen. I öfverensstämmelse med sanna förhållandet
framhålles med afseende härpå, att hertigen ej velat hindra
katolikernas olagliga gudstjänst, förr än konungen hunnit vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
