Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
S. J. BOETHIUS.
kännedom) innebar, att liertigen och rådet kunde utfärda »nya
stadgar och privilegier» konungen oåtspordt; 3) huruvida konungens
kontrakt med köpmannen Anders Larsson blifvit uppsagd t och
skälen härtill; 4) om myntet sloges under hertigens stämpel och
namn i stället för konungens; 5) om mandat och bref till fogdar
och andra utfärdades i konungens namn eller blott i hertigens
och rådets; 6) om af konungen gifna förläningar återkallats
och förbättrade sådana efter konungens afresa gifvits »motvilliga»
personer, hvilket yttrande på grund af det sätt, hvarpå de at
riksrådens af hertigen gifna förlaningarna betraktades af det
katolska partiet i Sverige 1), nästan vill synas åsyfta dessa herrar
själfva; samt 7) om någon af högre eller lägre stånd trängts
från det kall och ämbete, hvarpå konungen utfärdat fullmakt.
T brefvet begärde konungen, att ett medsändt mandat om
hans hemresa och den ryska fredsunderhandlingen måtte
uppläsas för allmogen samt att 12 kopparkanoner skulle för hans
räkning gjutas i Stockholm och sändas till Danzig. Dessutom
uppmanade han rådet att tillse, det regeringsordningen och annat,
som han »bebrefvat», måtte hållas i akt.
Då dessa skrifvelser till fullo visade, att konungen ej var
sinnad att afhjälpa de missförhållanden, som mött den nya
regeringen, utan att denna tvärtom endast hade misstroende och
ovilja att vänta, brast hertig Karls tålamod, och det var tydligen
med anledning af denna beskickning, som han nu d. 27 Febr. 2)
för rådet tillkännagaf, att han hade »betänkande» att vidare
befatta sig med regeringen. Som han på samma gång begärde
rådets utlåtande om, huru rättelse skulle vinnas i de
förhållanden som föranledt hans betänkligheter, är det emellertid troligt
att hans närmaste afsigt var att förvissa sig om, i hvad mån
han under de nu antagligen förestående förvecklingarna kunde
räkna på rådets understöd, och att talet om en afsägelse således
egentligen blott var ämnadt att åtminstone tills vidare tjäna som
en hotelse.
De öfverläggningsämnen han sålunda framstälde voro följande:
1) att bref »såväl hädan skrifvas som här in sting as i riket»
(hvarmed naturligtvis syftas på de hemliga förbindelserna mellan
konungen och det p apis ti skt rojalistiska partiet) samt att äfven
andra hemliga stämplingar förehades; 2) den onöjaktiga full-
Se ofvan s. 28 n. 7.
2) Karls Reg. 1595.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
