Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 15 94–1 5 96. 83
finge de beställa sakerna, som de ville och kunde ansvara för1).
Riksrådens svar (den 21 Juli) på detta »oförmodandes» bref visar
tydligt, huru angelägna de denna tid i själfva verket voro om
hertigens understöd. De förklara sig ej veta, att de brutit »mot
det senaste eller något annat afsked» med hertigen, »förty det
var ju den rätte och förnämligaste afsked, att vi till en samqväm
eller riksdag, om hvilken H. K. M. först skulle tillkännagifvas,
efter vidlyftigt tal och svar samtyckte», och det afskedet hade
de rättat sig efter och redan uppsatt de därpå grundade
skrif-velserna till konungen, hvilka de på ett annat ställe i brefvet
förklarade sig ämna underställa hertigen, innan de afsändes. Med
afseende på smörräntan förestälde de, hvilket obehag skulle
uppstå af hertigens anordning, då Flemming säkerligen ej skulle rätta
sig därefter och krigsfolket, som troligen redan uppburit en del,
blifva missnöjdt med hertigen, hvilket sistnämda äfven kunde
menligt inverka på riksdagsförhandlingarna. De hade därför ej
kunnat tro att han för denna sak skulle blifvit missnöjd, och
bådo honom betänka, huru vigtigt det var, att han ej »således
ville sig från riksens regering afsyndra» och lägga den på demy
»som därtill både få, omäktige och alldeles svaga äro, hvilka
ock icke hafva den ringaste del att tillgå», hvarmed de några
kunde tillfredsställa. Om han ej komme till Stockholm,
nödgades äfven de afsäga sig regeringen, »särdeles» tills
konungen ytterligare förklarat sig. Hvad som var egnadt att göra
det kraftigaste intrycket på hertigen var emellertid säkerligen,
att herrarne uttryckte sin förundran öfver att han för en så
obetydlig sak ville »göra den större och förnämligaste afsked till
intet», och således öfvergifva denna regering. Sammanställer
man detta yttrande med ett följande, hvari de lofvat att, om
han däremot nu komme till Stockholm, skulle riksdagen, på den
utsatta tiden »blifva fullföljd», så synes det nämligen innebära
att herrarne återtoge sitt samtycke till riksdagen, om hertigen
nu lemnade regeringen. Slutligen sände de förslag till den
skrifvelse, som de ämnat aflåta till Flemming2).
Detta bref förfelade ej häller sin verkan, ty den 24 Juli
förklarade hertigen, att han oaktadt sitt missnöje öfver att beslutet
om smörräntan fattats honom oåtspordt och oaktadt sina öfriga
1) Karls Reg. Brefvet lät han framlemna genom K. Sture, A. Ryning och
Nils Jönsson, för hvilka han äfven redogjorde för hela saken. Ibid.
2) Jmf. »Meddel, fr. Sv. riksark., VI, s. 171 samt Hist. Bibi. II, s. 273.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
