Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
S. J. BOETHIUS.
terade af ämbetspligt och omtanka för konungens bästa, men
om de skulle förtjäna misshag och onåd för trogen och rättrådig,
påminnelse och likväl vara bundna af sin ed, som uttryckligen
innehöll att de egde styrka konungen till rikets rätt och till att
hålla riket den ed ban svurit x), då vore det bättre att de,
såsom de också begärt under konungens vistelse i riket, befriades
från sitt rådsämbete.
Af konungens framställningar genom Jonas Persson och
hertigens och rådets svar därå var följande det vigtigaste.
Hertigens svar med Lindorm Nilsson om »skytt, skeppet och
skinnvarorna» tog konungen mycket illa, såsom innebärande en
beskyllning att hafva handlat mot sin ed, och begärde att blifva
förskonad från dylika skrifvelser. Därjämte påminte han
hertigen, att denne under sin vistelse i Tyskland fått underhåll
från riket, och återkräfde det arkli hertigen bekommit till
låns af kronan. Hertigen svarade2) att han ej gaf
konungen, mot hvars »dygdefulla hjärta sådant stred, skulden
härför, utan onda menniskors tillskyndelse, men när han därefter
söker bevisa att konungens begäran stred mot hans ed, röjer
det sig, på hvilken osäker grund han i själfva verket stod i
denna fråga, ty han åberopar ej hvad som konungen verkligen
lofvade vid sin kröning, utan hvad som därvid begärdes af honom,
»hvilket uti 18 punkter författadt var», och hvarmed tydligen
afses hertigens förslag till regeringsordning, som just innehåller
så många punkter3), och öfvergår därefter till billighetsskäl såsom
prejudikat från Kalmarunionen samt att det vore konungen
»förvitligt» att göra sitt ar fri k e till en »anexa eller ladugård
under ett annat rike>>. Konungens påminnelse om det underhåll,
hertigen själf erhållit, sökte han gendrifva med att han ej hade
något furstendöme eller någon uppbörd i främmande land, men
att Sigismund var »rikligen begåfvad med ett ståtligt
konungarike» och var där hemma hos sig själf, hvarför det ej skulle
vara synnerligt berömligt för hans valrike Polen, om han behöfde
dit utföra något till sitt underhåll. På uppmaningen att
återlemna det lånfångna arkliet svarade han, att det vore åter-
Detta yttrande är i hög grad märkligt, då just dessa ord blifvit uteslutna
ur rådseden under Gustaf I:s tid och ej häller återfinnas i den rådsed som svors
vid Sigismunds kröning. Se Stjernman, Riksd och mötens beslut, I, s. 408.
Såsom bekant insattes de först åter 1602.
2) I brefvet. Se ofvan s. 85 n. 1.
3) Jmf. ofvan s. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
