Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 15 94-1 5 96. 89
föras med deras råd, hvarvid hertigen särskildt framhöll, att det
vore till vanära för riket, om det skulle styras från Polen, och
rådet uttalade den förhopping *), att då konungen, när han var
närvarande, säkert ei ville gå deras betänkande förbi, skulle detta
så mycket mindre ske, när han var frånvarande och ej hade
några hos sig som kände rikets lägenhet. Upptoges deras
påminnelse härom illa, så förnyade de sin begäran att blifva fria
från rådsämbetet, med hvilket under dåvarande förhållanden
ganska liten tack stod att förtjäna.
Med afseende på konungens förklaring att han ville
fortfarande bruka Flemming i gubernatorsämbetet i Finland och
förbehöll sig att så närvarande som frånvarande få »utan andras
betänkande» befalla sina tjänare hvad han ville, påminte hertigen
ytterligare 2) om att regeringen borde enligt konungens ed skötas
med hans och rådets råd och landet hafva en egen regent.
Rådet svarade härpå, att det önskade att Flemming måtte visa sig
värdig ett så stort förtroende, men gjorde äfven föreställningar
mot hans regering i Finland, därvid särskildt framhållande den
finska allmogens betryck. För att detta skulle blifva lättad t,
uppmanade de äfven konungen att frångå sin uttalade afsigt att ej
förr än vid sin hemkomst göra några anordningar för härens
minskning, och påpekade att underhållet af så mycket krigsfolk
var onödigt efter fredsslutet.
Slutligen finner man, att konungen förklarat sig först vid
sin hemkomst ämna utnämna nya riksråd, och att han begärt
hertigens betänkande om polackarnes fordran på Estland, med
anledning hvaraf denne bl. a. hänvisade honom till lagens förbud
mot att minska riket och Sigismunds till Johan och hertigen i
Kalmar afgifna försäkran.
Af denna skriftväxling synes obestridligen framgå, att
riksråden ännu vid denna tid befunno sig i full opposition mot
Sigismund och att de, när det gälde att i enlighet med deras
rådskall genom föreställningar bekämpa Sigismunds
inkonstitu-tionella handlingssätt,’ fortfarande ådagalade både mod och
fasthet, men man får också däraf det intrycket att svårligen något
mera på denna väg stod att vinna gent emot den för alla skäl
otillgängliga halsstarrighet, hvartill Sigismunds af naturen envisa
Detta skedde i det första svaret på punkterna, hvarur också de följande
svaren af rådet äro hemtade.
2) I en »sedel».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
