Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN MELLAN SVEAR OCH GÖTAR.
■121
han inga särskilda stammar *). Har han icke vetat utaf, att i
Sverige funnos flera folk d. v. s. landskap och deribland äfven
de båda Götafolken? Det är möjligt, men mig förefaller detta
högst otroligt. I England bör man vid slutet af 800-talet hafva
haft god kännedom om Norden i dess helhet; den kunglige
författaren hade ju för öfrigt sakkunnige Nordbor omkring sig
(Ottar tillhörde hans hird). Men få vi antaga, att Alfred kände
tillvaron af de skilda folken i Sverige, så äga vi full rätt att
uttyda hans tystnad här såsom ett bevis, att han icke — och
väl alltså icke heller Nordborna sjelfve — uti dem såg skilda
stammar.
Ett obestridligt faktum är sålunda, att källorna för dessa
tider i allmänhet icke omtala Götarne, att man alltså icke, just
här i Norden, känt något om dem, en historia jembördig med
Svears, Daners och Nordmäns. De hafva icke spelat någon rol af
betydelse vid sidan om de nämnda folken och icke heller
någonsin utgjort ett politiskt helt. Sveavälde och Danavälde —
Noregsvälde tillkommer först senare — hade aldrig haft, så
vidt man ägde sig bekant, ett Götavälde vid sidan om sig, om
man ock från den gråa forntiden förnam spridda röster om, att
Götanamnet i längst aflägsna tider haft en vida större omfattning,
än hvad det sedan ägde. Jag återkommer senare till detta. Hvad
jag här vill framhålla, är, att Götarne icke uti någon känd historisk
tid utgjort ett politiskt helt, utan att de båda Götafolken, så långt
tillbaka underrättelserna gå, städse existerat såsom skilda folk.
Det enda meddelande, som skulle kunna uttydas i motsatt riktning,
är det, som Prokopius gifver vid berättelsen om Herulernas färd
hit upp i Sverige och bosättning härstädes — i Värend och
Blekinge. De kommo till Götarne (Vavxoi), hvilka utgjorde
ett af Thules tretton folk, hvart och ett under sin konung.
Man kunde möjligen tro, att med desse Götar betecknats de
förenade eller, i så fall snarare, ännu ej åtskilde Vest- och
Östgötarne. Hos Jordanes, Prokopii samtida, erhålla vi dock
bevis på, att så icke kan vara förhållandet. Han upptager båda
folkens namn. Prokopii Götar äro alltså Vestgötarne 2).
L. cit., s. 18 f. (kap. 12).
2) Det torde ej vara ur vägen att nämna, att uttrycket aldra Göta, som
förekommer på några ställen i V. G. L., intet hax" att skaffa med tillvaron af
•ett Götavälde bestående af Vest- och Ostgötar och omfattande alltså båda
landskapen. — Jag torde en annan gång blifva i tillfälle att visa, att aldra Göta
icke heller utgör en reminiscens från en tid. då ännu inga Ost- och Vestgötnr
Hist. Tidskrift 1884, 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
