- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
128

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

P. FAHLBECK.

riken, som funnos i Sverige på Ingjald Illrådes tid — genom
brödraskifte d. v. s. arfgång inom konungaätterna samt genom
nybyggen. Det senare sättet har här i Norden varit det
vanliga. Sjelfva naturförhållandena och befolkningens deraf beroende
tidiga bofasthet säga oss, att det så måste hafva tillgått
åtminstone i Sverige och Norge. Den en gång intagna bygden blef
för trång för den ökade folkmassan. Detta ledde till
utflyttningar. Men de odlingsbara trakterna voro skilda genom
ofantliga skogar, genom sjöar eller fjellryggar; hade för den skull
nybyggarskaror en gång kommit på den andra sidan om dessa,
voro de hänvisade på sig sjelfva. Förbindelsen med det gamla
samfundet kunde ej upprätthållas. När kolonien blef stor nog
genom nya inflyttningar eller sjelfständig utveckling, vardt den
alltså till ett samfund och en ståt. Arkeologien gifver oss vissa
vinkar om, huru befolkningen på detta sätt tagit den
skandinaviska halfön’i besittning; fantasien må komma till hjelp för att
gifva en föreställning om de svenska folkens uppkomst och deraf
Sveaväldets.

Vestergötland har en lång tid utgjort medelpunkten ocli så
att säga samlingsplatsen för den germanska befolkningen på den
skandinaviska halfön. Kommande från Skåne samt följande
hafskusten och flodernas lopp, bildade hon på vestgötaslätten
den första stora bygden och det första samfundet i mellersta
Sverige. Derifrån utbredde sig befolkningen åt alla sidor. En
skara gick öfver Vettern och tog slättlandet der i besittning;,
af dem vardt Ostgötarnes folk. Senare nådde koloniseringen
genom Södermanland upp till Upland. Förhållandena voro här
särdeles gynsamma: ett vidsträckt slättland, bördig jord, talrika
vattenvägar och inga oöfverstigliga gränser. Kolonien, ^om fick
eller tog sig namnet Svear, blef snart ett folkrikt och mägtig t
samhälle, . och som sådant gaf det upphof åt nya, i söder och
vester, Södermännens och Vestmannens land, hvartill sedan korn
Närike. De lokala förhållandena möjliggjorde upprätthållandet
af ett visst samband mellan moderstaten och dess afläggare,
troligen en religiös gemenskap. Detta under samverkan med
materiell öfverlägsenhet lade grunden till Uppsvearnes moraliska
öfvervigt. Af denna föddes den politiska. Och denna politiska
öfvervigt gjorde sedan Uppsvearne till medelpunkten i en
folk-förbindelse, hvilken omsider skulle uti sig upptaga jemväl de
bada Grötafolken. Så uppstod Sveavälde och så kom Sverige till»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free