- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
131

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRIDEN MELLAN SVEAR OCH GÖTAR.

■131

Hvad jag nu vill framhålla är, att detta icke är det rätta sättet
att tolka källornas utsagor rörande de inre oroligheterna i Sverige
under nämde tid. Må de läsas och tolkas oberoende af denna
teori, endast efter ordalydelsen och under beaktande af
samtida bestående förhållanden, så vidt dessa äro säkert kända.
Rätten härtill hafva vi förvärfvat oss genom den nyss afslutade
undersökningen. Det är sannt, denna gick ett steg längre och
tycktes dermed göra hvarje diskussion om en stamstrid
öfverflödig. Dess slutliga resultat var, att Svear och Götar äro en
stam. Sammanhanget förde denna slutsats ined sig, men vi
vilja icke göra bruk deraf. Det är för oss nog att hafva genom
nämda undersökning blifvit fria från den förutsättning, hvarpå
den vanliga uppfattningen af dessa ting hvilar. Yi kunna nu
ingå uti en undersökning utaf dem utan att tänka på frågan
om skilda stammar, alltså såsom om en sådan fråga icke fans
eller hade funnits. Skulle händelserna möjligen tyda på
tillvaron af en folklig motsats, hvilken synes innebära en
stam-motsats, skola vi icke underlåta att konstatera detta; liksom
naturligen å andra sidan vi icke heller skola försumma att
anmärka allt, som synes strida emot antagandet om skilda stammar
och den vanliga uppfattningen af tilldragelserna. Det gäller att
låta dessa sjelfva genom källorna tala och vitna om sig och
dermed göra dem till domare öfver teorierna. Men först några
ord om källorna och sättet att tillgodogöra sig deras uppgifter!

Som bekant är, utmärker sig detta tidsskede uti vår
historia framför andra genom sina källors torftighet. Synnerligen
gäller detta om tiden före Karl Sverkersson, ocli det är likväl
den, vi helst skulle vilja känna. Det är nemligen under den,
de tilldragelser inträffa, hvilka förnämligast betraktats såsom
yttringar utaf stammarnes fiendtlighet. Uti de händelser,
som följa efter 1167, d. v. s. de nu följande tronskiftena mellan
Erikska och Sverkerska ätterna saint deras inbördes strider, har
man i allmänhet icke, så vidt jag vet, spårat en stamstrid. — Allt
hvad vi veta om tiden från 1060-—1160, hemta vi från i
förbigående gifna notiser hos Adam af Bremen, hos Saxo, hos Snorre
ocli i Knytlingasaga!!. Härtill komma konungalängderna,
isländska — deri Hervarasagans kap. 20 inräknadt — och inhemska,
o 1 detta är ungefärligen allt. De få diplomerna af tidigare
datu n än sist nämda år innehålla ytterst litet, som kan tjena
till belysning af de tilldragelser, vi vilja studera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free