Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
P. FAHLBECK.
Men ej nog med att källorna för denna tid äro ytterst
torftiga, deras uppgifter äro äfven motsägande. Understundom låta
motsägelserna undanrödja sig genom att ordna de stridiga
meddelandena efter vissa antaganden och i öfverensstämmelse med
kända fakta ; men rätt ofta kommer hvarje harmonistis k konst,
till korta. Det gäller då att taga ett och förkasta ett annat.
För att härvid kunna förfara med rättvisa fordras emellertid,
att man kan angifva de respektive uppgifternas värde i
historiskt hänseende, hvilket åter förutsätter, att man lärt känna
källornas. Detta kritiska arbete är likväl ännu ej utfördt,
knappt påbörjadt. Man har sålunda i dylika fall nöjt sig meel
att efter relativt yttre grunder antaga och förkasta de stridiga
vitnesmålen. Efterföljande framställning utaf tidens tilldragelser
hvilar icke på bättre grunder. Blott i fråga om de allmänna
historiska förutsättningarne skiljer den sig i detta stycke från
sina föregångare.
De historiska förutsättningar, om hvilka jag nyss talte,
ligga dels uti författningen dels uti hvad man kan kalla tidens
stora fråga. Den senare var kristendomen, dess införande och
kamp med «hedendomen. Den rol, som denne spelat såsom
jäsningsämne under Stenkilska ättens tid särskildt uti förhållandet
mellan konung och folk, har ock städse beaktats. Icke så med
de moment uti författningen, hvilka verkat normerande eller
eggande på tronskiftena och frågan o 111 konungavalet. Af dessa
vill jag här nämna konungadömets ärftlighet.
Till äfventyrs torde jag i fråga 0111 konungadömets
ärftlighet möta motsägelse. Man vill troligen icke medgifva mig, att
det ägde denna karaktär. I äldre tid antog man, att allt intill
1060 hade kon un gadö m ets ärftl ighet varit statsrättslig
grundsats, men att vid nämde tidpunkt val riket infördes; så t. ex.
Lagerbring, hvilken ti 11 skrifver just denna omständighet all den
inre oron i riket under den följande tiden. Under detta
århundrade har beträffande det äldsta konungadömet en teori af
tyskt ursprung temligen allmänt vunnit insteg: det var hvarken
arfrike eller valrike utan en blandning af båda med val inom en
bestämd ätt. För tiden efter 1060 har åter antagits rent val rike
och det förnämligast på grund af de bekanta stadgandena uti
Vestgötalagen ocli Upplandslagen. Det förra ansågs och anses
uttrycka en urgammal rättsgrundsats; i det senare läste man en
lag om valriket. - För egen del liar jäg uti vår äldsta historia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>