Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN MELLAN SVEAR OCH GÖTAR.
■135
Stenkil dog 1066, lemnande riket i arf åt tvenne omyndige
söner, Halsten och Inge 1). Nu uppstår strid om regentskapet
under omyndighetstiden mellan tvenne med namnet Erik, fränder
som Stenkil till det gamla konungahuset och till honom sjelf.
Båda stupa under kampen och förmyndarstyrelsen öfvertages
af Yestgöten Håkan 2). Efter 13 år dör denne, och nu uppstiger
den äldste af Stenkils söner, Halsten, i kraft af arfsrätt på
tronen 3).
Men konungen är kristen, medan folket delvis ännu
alltjemt är hedet; — deraf konflikt mellan den förre och en del
a f det senare. Sten kilssönerna följde ej faderns visa politik i
religionssaken ; de kränkte den rättsgrundsats, som allt sedan
Hvad som synes mig tala tor denna gissning är, att den Amund, som
Scholi-asten till Adam af Bremen (Schol. 85) omnämner, och hvilken icke gerna kan
vara någon annan än Inge (se nedan!), inkallas från Ryssland för att bestiga
tronen. Detta tyder på nära förbindelser med furstehuset i nämda land, just
sådana som Ragnvald Jarls ättlingar kunde och borde äga. Af fadern hade Stenkil
tagit i arf kärleken till Vestgötarne, deraf eftermälet i den nyss anförda
konungalängden. — Mer än osäkra gissningar kan man dock ej komma till i denna sak;
säkert synes endast vara, att Stenkil icke var född Vestgöte. Konungalängdens
tystnad är här bevis.
*) Att Halsten och Inge voro barn ännu vid faderns död, säges ingenstädes
uti källorna. Det framgår dock med nödvändighet utaf de händelser, som följde
omedelbart efter nämda tilldragelse, att så måste hafva varit fallet. Deras
arfsrätt var obestridlig/ och att de icke skulle försummat, att göra denne med
våld gällande, om någon antastat honom och de sjelfve varit vapenföre, kan man
vara förvissad om. Den omständigheten, att de framträda först efter Håkans
död (1079?) bevisar, att de först nu äro vuxne.
2) Uppgiften om de båda Erikarne förekommer endast hos Adam (III, 52).
Dess trovärdighet kan icke dragas i tvifvelsmål. — Om Håkan äro uppgifterna
mycket motsägande. Vestgötalagen konungalängd sätter honom före Stenkil,
hvilket tydligen är oriktigt; icke bättre är Scholiastens uppgift {Adam Brem. 1. c.)>
att han följt på Halsten och Inge, icke heller hvad konungalängderna 7—11
{ Script., I, 16—22) förmäla : att han haft sin plats mellan Blotsven och Inge.
Långfedgatalet, bekräftadt af Snorres utsago (.Magnus Barfots S., k. 13), hvilken
sedan återkommer i Hervarasagan, har här (let riktiga. — För ofvan stående
uppfattning utaf dessa tilldragelser och utaf beskaffenheten af Håkans regering finnes
intet textstöd. De bestående rättsförhållandena — konungadömets ärftlighet —
fordra emellertid denna tolkning af händelserna. Den omständigheten, att vi
icke höra omtalas någon strid mellan Stenkilssönerna och Håkan borgar äfven
för uppfattningens riktighet.
3) Jag följer härvid Scholiasten (Schol. 85). Ett stöd för riktigheten af
hans uppgifter i detta stycke finner jag uti den omständigheten, att Halsten och
Inge voro samregenter. (Detta framgår af Långfedgatalet och af det bekanta
Påfvebrefvet, Dipl. 1,25; bevisas äfven af Vestgötalagens kocungalängd).
Upphofvet till denna samregering anser jag rättast böra sökas uti de ofvan i texten
skildrade tilldragelserna. Då Halsten vräkes af Uppsvearne, blir Inge konung
och sålunda delaktig af samma rätt som den förre. Personliga egenskaper göra
sedan Inge till själen i samregeringen, och alltså blir han ock den, som i
häfderna fått mesta eftermälet. Anmärkas må för öfrigt att konungal. 7—11
upptaga Halsten före Inge, ehuru visserligen med den oriktigheten, att äfven
Näskonung, Blotsven och Håkan komma före den senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
