Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN MELLAN SVEAR OCH GÖTAR.
■149
Att icke rikets samtliga landskap valde konung, utan jemte
Uppsvearne blott Ost- och Yestgötar, beror icke på några slags
stamförhållanden eller dylikt, såsom vi hafva sett, utan endast
på de befintliga sociala förhållandena. Ost- ocli Vestergötland
ägde jemte Uppland inom sina gränser det forna Sveriges tre
slättland. Der var bygden tätast, befolkningen talrikast, och i
följd deraf det sociala och politiska lifvet mest utveckladt.
Detta födde hos nämda landskaps inbyggare en sjelfkänsla,
hvilken de fattigare landens män måste sakna. Häruti och uti
intet annat hafva vi att söka orsaken till att icke alla rikets
menigheter, utan blott Ost- och Vestgötar tilltrodde sig att
rivalisera med Uppsvearne i denna sak.
Konflikten har utbrutit ; men han kan icke fortfara. Det
visar sig snart, att han innebär en fara för rikets enhet och
känslan af riksenheten är starkare än lokalpatriotismen. Tvisten
måste bi läggas, ocli detta sker genom en kompromiss. Jag har
redan nämnt, när denne kom till stånd — under Karl
Sverkerssons tid. Intet dokument säger oss att så skett; men
händelserna betyga det. Sjelfva förlikningen äga vi deremot i behåll.
Hon står att läsa uti d. ä. Vestgötalagen s ryktbara
Rætlösæ-J3olkær, § 1. Uti sitt ena moment upptager lion Uppsvearnes
rätt att bestämma öfver k o 11 u n g a v ä r d i g h e t e n, att konung taga,
om sådant tarfvas, och jemväl att konung vräka, om sådant
tarfvas — den sista bestämmelsen belt visst framkallad af
händelserna under Halstens och Inges tid. Kompromissens andra
moment utgöres af den de öfriga landskapen tillerkända rätten
att stadfästa Uppsvearnes val. Det handlar om Eriksgatan,
hvilken alltså härmed ingått såsom ett led i författningen.l)
Dessa båda stadganden uti Vestgötalagen, 0111 Eriksgatan
och att Svear äga konung att taga och likaså vräka, utgöra den
statsrättsliga lösningen utaf konflikten. Den vanliga åsigten är
visserligen, att dessa stadganden och särskildt det senare är
urgammalt. Men orimligheten häraf är cl ock allt för ögonskenlig.
Kan man väl tro, att Vestgötarne, om de af for no ägt en sådan
sats uti sin lag, någonsin skulle yppat tvist med Uppsvearne
uti denna sak? Det hade varit att bryta egen lag, och sådant
3) Man anser vanligen, att Eriksgatan är en urgammal institution, men
utan. att derför kvinna anföra något stöd i texterna. Att. lia g rival (l TCnaphöfde var
stadd på sin Eriksgata, då lian draps af Vestgöterna, är en tom gissning, som
motsäges såväl af omständigheterna dervid, sådana de uti den kortfattade notisen
om honom angifvas, som af stadgandet om formerna för Eriksgatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
