Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN MELLAN SVEAR OCH GÖTAR.
■153
påfvebref;1) det är alltså en främmande magt, som tillägger
honom denna titel. Samme konung erhåller äfven uti ett
dokument af inhemskt ursprung titeln rex Sveonum atque Gothorum,
uti en handling nemligen utfärdad af ärkebiskop Stefan. Det
ligger likväl nära till hands att antaga, att detta är en imitation
af den påfliga kurians stil i de anförda brefven.2) Den förste
•svenske konung, af hvilken vi äga bref, utfärdade i eget namn
med användande af Gothorum uti titeln, är Knut Eriksson.3)
Regel blir denna formulering af konungatiteln dock först på
Magnus Ladulås tid; först från denna tid alltså är Gothorum
i nämde titel officielt erkändt. Äfven häri torde vi få se ett
bevis för detta tilläggs utländska börd. Först småningom
upptages det namn, som på detta sätt får burskap; tager man
deremot sjelf namn eller titel, sker sådant på en gång och med
uteslutande af de äldre.
Anledningen till att påfven och troligen äfven andra
främmande magter gåfvo den svenske konungen denna dubbla titel
beror tydligen derpå, att de kände tillvaron af Ost- och
Vest-götar i Sverige och i desse sågo samma folk som de gamle
Goterna. Redan hos Adam af Bremen möter oss denna
föreställning.4) Men Goternas namn var kändt i hela Europa,
medan namnet Svenskar deremot var jemförelsevis nytt och
obekant. Det var då helt naturligt, att man gerna upptog det
förra jemte det senare. Hvad som gjorde Sverige ur historisk
synpunkt till ett bekant land för det öfriga Europa var just, att
der bodde de förmente goterna.
Att åter de svenske konungarne antogo den tillsats till
deras titel, som på detta sätt utifrån gafs, beror, oafsedt det
gifna föredömet, närmast på uppkomsten här i Norden af hvad
jag ofvan kallat Götalegenden, d. v. s. den efter Jordanes och
hans epitomator Roderi eus Toletanus diktade historien om
Goternas herravälde i Sverige och härnadståg mot den klassiska
verlden.
Det låg en storhet uti detta, som man tydligen icke hade
något emot att erinra Europa om. För detta var regnum
Sveorum en obekant storhet, men med tillägget Gothorumque blef
1) Diplom, snee. I, 41, 49, 50.
2) Dipl. 51. — Hvad som gör antagandet om en imitation ännu troligare
är, att de nvss anförda diplom. 49 och 50 äro bref, skrifna till ärkebiskop Stefan.
3) Dipl. 68, 65, 66.
4) I, 28; jemf. IV, 20; Schol. 111, 115, 129.
Hist. Tidskrift 1884. 1 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
