Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0.
197
i sin ifver för detta system så långt, att han äfven ville
till-lämpa det på kyrkan, och man kan ined afseende härpå säga,
att »dan heliga synoden» eller%det andliga kollegiet», såsom
benämningen lydde i den ursprungliga stiftelseurkunden, motsvarade
det »generalkonsistorium», som Gustaf Adolf och Axel
Oxenstjerna ämnade sätta i spetsen för den svenska kyrkan. Peter
lutade i viss mån åt protestantismen, och i synnerhet sökte han
bryta hierarkiens sjelfständighet genom att häfda grundsatsen
om statsmaktens rätt att reglera kyrkans juridiska och ekonomiska
ställning. Det berättas äfven, att han kort före sin död umgicks
med planen att ordna presterskapets inkomster i likhet med de
förhållanden, som egde rum i Sverige1).
Genom Peters förvaltningsreformer skapades en verklig
byråkrati, som stod i ett helt annat förhållande till staten än
den löst organiserade tj e n s t e m a n n a k 1 a s s e n under de moskovitiske
tsarernas mera patriarkaliska regemente. Adelns pligt att tjena
det allmänna inskärptes med största eftertryck, men på samma
gång gåfvos adliga rättigheter åt alla embetsmän, äfven af ringa
härkomst, hvilka visat sig vara användbare till mera
maktpåliggande sysslor, och börden såsom sådan förklarades icke
medföra några anspråk på snabbare befordran, ehuru naturligtvis i
praktiken de gamla ätternas medlemmar gerna hugnades med
förnämligare och indrägtigare platser, när de förstodo att lämpa
sig efter herskarens önskningar och den nya tidens fordringar.
äfven, i sin sammanfattande »Berättelse om Ryssland» (dat. Stockholm den 21
Juli 1729), att de ryska kollegierna »äro alle inrättade på Swänske foten, oansedt
de eij ännu hunnit till någon fullkomlig redighet i deras wärck, emedan de hafva
ingen god grund och inge habile män, som förstå sysslorne; warandes doch i
hwarfc Gollegio en sådan indelning, at Råden eller Bisittiarne äro halfparten
Ryssar och den andre hälften främmande; men præsidenterne äro alle Ryssar,
förutan Baron Österman, som har præsidentskabet uti Commerce-Coliegio.» Att
de svenska inrättningarna vid omplanteringen i rysk jordmån icke kunde på ett
fullt organiskt sätt afpassas efter de gifna förhållandena, låg i sakens natur, men
utgör intet bevis emot det historiska faktum, att försöket genomfördes efter en
ganska noga öfvervägd plan, hvarom jag för öfrigt hoppas framdeles kunna
meddela några ytterligare upplysningar.
1) Den svenske kommissionssekreteraren Paulin skrifver till kanslikollegium
den 15 Januari 1725: »Huru vida Staten i gemen för helgen kommit till
fullkomlig ricktighet är wäl ännu obekant, men åthminstone är det ej bräckt i stånd,
hvad clericiet och klostren vidkommer, hwilkas tillstånd och wilckor sig småningom
alt mehr och mehr ändra, warandes nu i förslag kommit, att inrätta prästernas
inkomster och rättigheter på lijka fot som i Sverje, hwarom också Biskopen i
Pleskou (Feofan Prokopovitseh.), en ledamot a£ Sinoden, på Keysarens befallning,
sig giör noga underkuunig, hwilcken inrättuing med desto mehra fogelighet lärer
bringas i stånd, som de förnämsta af prästerskapet allredan hafva måst gifwa
bifall till klöstergodsens indragande» (Riksarkivet: Muscovitica).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
