Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
H. HJÄRNE.
ansågs ej lämpligt, och Ditin er kom sålunda ifrån det betänkliga
uppdraget*).
Den man, som framstälde detta ärende till den svenske
ministern, har ej blott spelat en betydelsefull roll i 1730 års
händelser, utan äfven efterlemnat ett frejdadt namn i den ryska
bildningens och literaturens historia, ett namn, som hänvisar på
flerfaldiga kulturinflytelser från Sverige. Vasilij Nikititsch
Ta-tistjev (född 1686) tillhörde en gammal ätt, som härstammade
från furstarne af Smolénsk, men under tidernas skiften, i likhet
med månge andre af Ruriks afkomlingar, hade bortlagt sina
förfäders ärfda titel och nedstigit ibland den mindre förnämliga
landadeln. Flere af dess medlemmar hade likväl beklädt vigtiga
embeten, och Vasilij Nikititsch kunde till och med, ehuru sjelf
son till en obetydlig godsegare från trakten omkring Pskov, på
långt håll räkna slägt med kejsarhuset, enär Anna loannovnas
mormor var en född Tatistjeva. Det berättas äfven, att han
från sin tidiga ungdom stod i förbindelse med den blifvande
kejsarinnans moder, tsaritsa Praskovia Feodorovna, och hennes
lilla besynnerliga hof, der efter gammaldags rysk sed halfförryckte
tiggare bespisades och vördades såsom fromme siare. Han kom
2) »Den 24 råkade State-Rådet Tatischef mig ungefehr, sägandes sig hafwa
dagen förut med någre igenomläst Swenske Regerings-/r>rwierc och därutinnan
funnit, at man sig på åtskillige andre förordningar och Riksdagsslut beropade,
hwilke här eij wore till fångs, och fördenskull bad mig at willia låta komma de
samma, hvartill han omkostningarne giärna wille bestå. Jag swarade, at mig eij
så noga wore bekandt, hwad förordningar och Riksdagsbeslut egenteligen i
Regen tiga-formen nämdes, dock at jag wille see därefter och widare wid lägenheet
tahla med honom därom, samt emedlertid underrätta mig hoos Baron Österman
huruvijda sådane paquetter kunde komma på posten. Men bem:te £ta£s-Råd
förmente eij wara nödigt, at det samma med någon communicerades, utan at han
wille bestå omkostningarne och en annan gång wijdare yttra sig» (Ditmer till
Kongl. Maj:t den 29 Jan. 1730). , »Så mycket under hand förnimmes, är man
sysselsat at inrätta en regerings-/or?n och aldeles afskaffa enväldet, men på hvad
sätt det lärer skie, tror jag, att herrarne af Conseillen äro sielfvve sins emellan
oense, och at eij mera än adelståndet blifwer, är fuller wist; ty prästen, borgaren
och bonden kommer aldeles intet i considération. Men ock det ena ståndet wet
intet, huru det bäst skall taga sin säkerhet, ty de understå sig intet offenteligen
at tala derom, utan alt skier under fyra ögon. Ofwerste Geheimerådet skulle
giärna behålla wäldet allena och taga flere personer derutinnan; men de öfrige
äro eij nögde dermed, williandes hällre ett än tio hufwuden, så att ock redan ett
partie är, som ärnar soutenera Souverainiteten, till hwilket åtskillige familier
torde slå sig, som äro närmare i släkten med Hennes M:t, lärandes förmodeligen
wid Keyserinnans ankomst utbrista hwad man hafwer i sinnet och nu hemligen
hålles. Af Tatischef hade jag till äfventyrs kunnat få höra något, men jag wille
eij inlåta mig och gifwa honom tillfälle att utbringa, som blandade jag mig i
deras domestique affairer. Ehuru en del hafwa warit af de tanckar, som Baron
Österman stälde sig siuker at eij biwista rådslagen, så finnes dock, at det är en
wärckelig och ingen /S^a^-s-Siukdom.» (Ditmer till kanslipresid. samma dag.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
