Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0.
235
inom rådet som ibland dess motståndare, anses bära prägeln af
en obegriplig politisk naivetet. Man handlade liksom på måfå
utan att beräkna sina krafter och utan att begagna tiden så
som sig borde. I stället för att gripa sig an med de stora
konstitutionella frågornas definitiva afgörande, sysselsatte inan
sig med en mängd mindre väsentliga detaljer, såsom t. ex.
bestämmandet af anslag till kejsarinnans hofhållning, och* famlade
efter underrättelser om främmande länders institutioner utan
egentlig urskilning af hvad som för tillfället tarfvades i Ryssland1).
Det var praktisk erfarenhet och beslutsamhet, som fattades,
icke teoretiska utkast till en fullständigt ny samhällsbyggnad.
Af dylika hade rådet ett alldeles tillräckligt antal på sitt bord
att välja emellan eller att begagna såsom material för sitt eget
arbete på grundvalen af de redan stadfästa »konditionerna» och
med ledning af den omfattande statsplan, som knes Dmitrij
Golitsyn hade uppgjort.
«
Såsom ofvan nämndes, finnas »konditionerna» ännu qvar i
sin fullt autentiska form, i sjelfva det af kejsarinnan underskrifna
exemplaret. De lyda sålunda:
»Alldenstund, efter Allsmäktig Guds vilja och efter det
ryska folkets samfälda önskan, vi, efter den durchlauchtigste,
*) »Ehuruwäl man fraktar, at det intet skall hafwa bestånd, som rådet
giordt, utan enwäldet för den inbördes oenighet åter införas, så synes dock, at
Herrarne lära behålla öfwerwickten, sedan en förnäm af adeln mig sagt, at deras
mening eij wore at påtruga Conseillen det upsatte projectet, utan at de wille
bönfalla till Hennes M:t at den samme med 20 personer måtte besättias,
änskönt de fleste af Generalitets och officerare af garde samt andre ståndspersoner
in emot 300 till antalet äro af de tanckar at eij lemna wäldet åt rådet allena.
Feltmarskalken DolgorucTcoi yttrade sig desse dagar emot mig, at detta förslag
eij kunde vinna framgång och ingen sak hållas hemlig, när så månge komma i
Conseillen, och at man hade swårighet at finna någon, som wiste om andre rikens
tillstånd; och. fastän de beropade sig, att sådant i Swerige, England och andra
orter wore brukeligit, så kunde det dock här eij gå an. At de Store hafwa smak
för friheten, har feltmarskalken Gallizin i förtroende sig emot mig låtit märkia,
anförandes, at enwäldet på ingen orth warit så starkt som här, och at man om
mårgon sedt fålk wara aflifwade, försände, gods aftagne, hwarom man om afton
förut intet hörd t, men at det hädanefter eij mera skulle skie, och at de däremot
på allt sätt wille bemöda sig at minska de onödige utgifterne, hindra pålagorna,
gifwa handeln sin frie lopp, skaffa en hwar säkerhet för sin egendornb och
inrätta en banque at därigenom hämma de ohörde intressen. Härwid gafs ock at
förstå, at den månads gage för gardet eij kunnat gifwas utan deras samtycke,
som wäl warit ämnat. — — — Man har nyligen under hand åter bemödat sig
at få en och andre Swenske förordningar och i synnerhet hwad en konungadotter
årligen till underhåld bestås, och därom anlitat den deputerade af Riga, hwarwid
skall hafwa warit på förslag at tala med mig därom, men det har intet funnit
ingress» (Ditmer till kanslipresid. den 19 Febr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
