- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
250

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

250

H. HJÄRNE.

svenska parlamentarismen hafva framträdt ännu skarpare. Men
sådana de nu föreligga, vore slägttyeket i grunddragen
omisskänligt, äfven om yttre vittnesbörd saknades för antagandet af
lån från Sverige. Spår af ståndsprincipens inflytande kunna
ock upptäckas, ehuru Ditmer onekligen har rätt, då han
framställer såsom den åsyftade författningsändringens kärna, att »ej
mer än adelsståndet blifver». De politiska och sociala
förhållandena i Ryssland voro så beskaffade, att en motvigt emot det
adliga embetsmannaväldet der var ännu svårare att skapa än i
Sverige, så vida sjelfherskardömet blefve upphäfdt. Den
generation, som hade vuxit upp i Peter den stores skola, ämnade
bygga sin nya makt på hans förvaltningssystem, liksom 1720
års lagstiftare begagnade sig af Karl XI:s verk såsom grundval
för rikets ständers allenastyrelse. Men Ryssland egde icke en
fast, sedan urminnes tid af herskare och folk gemensamt hägnad
och utvecklad rättsordning, inom hvilken alla undersåtar kunde
utöfva en lagligen sjelfständig verksamhet, och derför funnos ej
heller andra samhällsmakter, som i politiskt afseende kunde

tänka på att täfla med den för statens tjenst uppfostrade adeln.

* *

*



Knes Dmitrij Golitsyn sökte genom sitt edsformular (punkty
prisiagi) i viss mån tillmötesgå de fordringar, som framstäldes
från adelns sida. Liksom i de »föreningar», genom hvilka de
svenska ständerna 1719 och 1720 tillerkände först Ulrika Eleonora
och sedan hennes gemål kronan, äfven intogs en s. k.
»suveränitetsed», en inbördes förpligtelse att på allt sätt motarbeta
enväldets återinförande, så ville äfven knes D. M. Golitsyn trygga
det friare statsskick, som han trodde sig hafva grundlagt, genom
att gifva undersåtarnes hyllningsed till den nya kejsarinnan
formen af en bekräftelse å de inskränkande vilkor, som blifvit
henne förelagda. Derjemte tillades 16 punkter, som voro afsedda
att närmare bestämma de politiska myndigheternas befogenheter
och ställning till hvarandra. Genom dessa punkter, som tillika
bilda ett slags utkast till regeringsform, framställes tydligare
omfånget af den kejserliga makt, som undersåtarne förpligta sig
att upprätthålla.

Edén begynner med omnämnandet af Peter II:s död och
Annas tronbestigning »efter samfäldt val af så väl verldsliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free