- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
277

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LANDSLAGENS BADA REDAKTIONER,

277

efter, då många ännu måste haft kännedom om att den aldrig
blifvit antagen. En dylik handling finnes också, nämligen ett
dom-bref1), utfärdadt 1444 »nesta thorsdaghen epter samthing a
syn-dagh - - - vpa reff sta thinget i Strengness» af Erik biskop i
Strängnäs, Birger domprost och Sigge ärkedjeken dersammastädes
samt riddarena Nils Jönsson, Göstaf Algotsson och Joan Karlsson
lagman i Södermanland. Då Kr LL. i olikhet med ME LL. gör
en bestämd skilnad mellan räfste- och rättareting samt å de förra
som skulle hållas minst en gång om året i hvarje lagsaga på en
gång för alla bestämd tid och ort (i Södermanland uti Strängnäs
vid Samting), konungens dom, då konungen ej sjelf var närvarande,
skulle fällas af lagmannen och två af rådet samt biskopen och två
af kapitlet, visar detta otvetydbart att denna gång räfsteting i
Södermanland blifvit hållet efter Kr LL. Då således Kr LL. i en
så vigtig del som den om räfstetingen redan 1444 bevisligen varit
tillämpad, torde man kunna anse som säkert att den då varit af
konungen och rådet gillad och antagen.

Härmed hafva vi nu sökt visa att Kr LL. icke häller i
afseende på sin juridiska giltighet kan sammanställas med
variationerna af ME LL. Giltigheten af de i dem från landskapslagarne
upptagna stadgandena hade sin grund i att dessa förut haft laglig
kraft och äfven fortfarande kunde bibehålla sådan, dock växlande
allt efter de landskap, der dessa variationer begagnades. Hos
Kr LL. beror åter giltigheten på den lagstiftningsmakt, som
faktiskt tillkom konungen och rådet. Vi vilja dock härmed icke
förneka att denna makt var ett öfvergrepp, men det var ett sådant,
som såväl sam- som framtiden genom att tillämpa den af dessa
antagna lagen sanktionerade. Hos många har dock tvifvelsutan
den åsigten varit gällande, att konungen och rådet genom att icke
inhämta folkets samtycke öfverskridit sin befogenhet, och ett
åter-ljud häraf märkes i den bekanta domen af år 1587, i hvilken
talas om den lag, »som långt och så godt som aldra senast efter
de andre i konung Christophers tid, när månge utländingar rådde
här i riket och gjorde hvad de ville, blef förändrad eller
utspridd»..

Som en egendomlighet kommer det dock alltid att förefalla,
att äfven efter utfärdandet af Kr LL., ME LL. bevisligen
fortfarande begagnades, samt att flere handskrifter från medlet och
senare hälften af 1400-talet finnas af denna än af Kr LL., men
dels är skilnaden mellan de båda lagarna i allmänhet icke
grund-väsentlig, dels var det betydligt lättare att erhålla en afskrift af
ME LL., af hvilken en mängd handskrifter funnos, spridda i olika
delar af riket, än af Kr LL., som till en början väl endast i högst
få exemplar kunde utskrifvas. Märkas må äfven att också äldre
Vestgötalagen blifvit begagnad efter den yngres antagande samt att

^ Förvaradt i Upsala bibliotek bland pappershandlingarne från
medeltiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free