Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidbag till svenska statsskickets historia.
285
eller ock de orsaker, för hvilka han dertill ej samtycka kan. Skulle
åter kongl. maj:t vilja proponera någon ny lag, då meddele han
först den med riksens råd, och sedan de till protokollet sagt sina
tankar, då öfverlemnas det alltsammans riksens ständer, hvilka, sedan
de öfverlagt och öfverenskommit sins emellan, begära dag, att på
rikssalen få afgifva till kongl, m aj: t sitt samtycke; men skulle det
vara ett afslag, då aflemna de det med de orsaker, som de dertill
haft, skriftligen genom deras fyra talemän.
§ 43. Skulle det så tilldraga sig, att det uppkom någon ny
lagfråga, som förra tiders exempel nogsamt visa, då blifve den
afgjord på samma sätt, som § 42 det ofvanföre stadgar.
§ 57. Då något otydligt skulle finnas i denna Lag, så må
man då sig rätta efter dess bokstafveliga innehåll, till dess kongl.
maj:t och riksens ständer, på sätt som uti 39 och 42 §§
föreskrifves, kunna förenas.
Då dessa bestämmelser gåfvos, bade 1617 års
Riksdagsordning ett halft århundrade varit ur bruk. Den upplifvades icke
genom 1772 års Regeringsform, men dennas stadgande, att alla
efter 1680 tillkomna grundlagar vore att anse som afskaffade,
tillämpade Gustaf III sa, att de som gällt fore 1680 vore att
anse som åter stälda, och i enlighet dermed uplifvade han nämda
lag vid den första riksdag, som hölls efter statshvälfningen, år
1778. Ett dylikt sätt att tolka den nya Regeringsformen var
väl egnadt att väcka misstro till konungens uppriktighet med
denna lags bestämmelser angående ständernas beslutanderätt,
och misstankarne växte, då man fann, att han ej medgaf
ständerna att för lagfrågornas behandling tillsätta ett gemensamt
utskott: man antog, att han genom att hindra gemensam
beredning af dessa frågor ville förekomma, att ständerna skulle förena
sig om ett gemensamt svar på de kungliga propositionerna,
hvaraf åter skulle följa tillfälle för konungen att med stöd af
1617 års Riksdagsordning bland de olika svaren taga det, som
han fann lämpligast och således att eludera den beslutanderätt,
som enligt Regeringsformen tillkom ständerna. Oron häröfver
gaf sig luft bland annat i ett den 19 jan. 1779 på Riddarhuset
upläst memorial, hvars författare (kongl, sekreteraren
Hummelhjelm) först sökte visa, att 1617 års Riksdagsordning såsom
upplifvad utan ständernas samtycke ej kunde ega laga kraft,
och sedan på följande sätt framstälde motsatsen emellan dennas
och Regeringsformens bestämmelser:
*) Fersen, Historiska skrifter IV, s. 124 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
