- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
289

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDbAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA. 289

den 11 maj föreslog statssekreteraren Wadenstjerna att, i
motsats till hvad vid föregående riksdag egt rum, ett för alla
stånden gemensamt lagutskott skulle tillsättas, och redan dagen
derpå kunde landtmarskalken meddela konungens nådiga tillåtelse,
att »uti de utskott, som komme att sättas af samteliga riksens
ständer, den arbetsmetoden hädanefter måtte blifva antagen, att
samteliga ståndens deputerade gemensamt måtte företaga och
utarbeta de till dem hänskjutna mål och ärenden».1) Den
anledning till splittring mellan stånden och dermed följande möjlighet
att tillämpa Riksdagsordningens bestämmelse om konungens
valrätt, som måste ligga i lagfrågornas behandling af särskilda utskott
för särskilda stånd, var sålunda undanröjd.

Omedelbart efter denna frågas afgörande uppträdde friherre
Carl de Geer med ett anförande, hvari det bland annat hette:
»då jag inför höglofliga ridderskapet och adeln måste bekänna,
att vissa ord i Riksdagsordningen af år 1617 förefalla mig mindre
tydliga att kunna förenas med vår grundlag, Regeringsformen af
1772, utbeder jag mig ödmjukast ridderskapets och adelns
upplysning uti den punkten, som angår expedierandet af de
underdåniga svar, som riksens höglofliga ständer skola aflemna på
de af hans kongl maj:t dem i nåder meddelade propositioner,
om icke tre stå?ids plwalitet är den grund, hvarefter
expeditionerna skola författas».

Grefve Axel von Fersen, som derpå fick ordet, yttrade bland
annat: »Yi hafva en Regeringsform, som är vår heliga och
oryggliga grundlag, hvars gräns både konung och undersåtar genom
en dyr ed förbundit sig att ej öfverskrida. Dess 42 § utstakar,
huru nya lagar skola göras. 52 § i samma Regeringsform
utsätter äfven tydligen, att i ståndens privilegiisaker fordras alla
fyra ståndens stämmor att utgöra ständers beslut. I alla öfriga
mål, utom bevillningsfrågor, är esprit af vår lag den, att tre
stånds röst utgöra ständernas tanke. Ett stånd kan aldrig
göra ständers beslut». Riksdagsordningen af 1617 kunde väl
aldrig i någon måtto rubba eller förändra innehållet i
Regeringsformen, som vore den rätta, den enda af både kongl,
maj:t och ständerna besvurna grundlagen; men då hvarken i
denna Riksdagsordning, eller i senaste Riksdagsbeslut, vore »med
nog tydlighet ut st akad t, huru tillämpningen af de samma till

Ridd. o. Ad. Prot. 1786/12, 13 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free