Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
OSCAR ALIN.
Regeringsformen angående expeditionssättet af de frågor,
hvaröfver ständer egde att sig yttra, rätteligen borde vara att
iakttaga», ansåg talaren det vara högst angeläget att derom vinna en
grundlig och klar upplysning, till undanrödjande af de misstag
och den tvekan, som i ett så angeläget mål en gång kunde
uppkomma.1)
I samma syftning yttrade sig flere, vidlyftigast öfverste
Ahnfelt, som till en början formulerade frågan sä, att det gälde
att utstaka, »huru förhållas skulle med expeditionssättet, när
meningar öfver någon hos riksens ständer uppkommen
lagstiftningsfråga kunde finnas dem emellan olika». Han erinrade med
anledning deraf om Hummelhjelmska memorialet vid näst
föregående riksdag och hemstälde, om icke adeln skulle finna nödigt
att jemte de öfriga stånden stadga, att vid expedierandet af
de ärenden, som antingen genom kongl. maj:ts eller riksens
ständers egen åtgärd vid riksdagarne förekomme, den ordning
följdes, att, enär tre stånd i samma mening instämde, underdånigt
svar eller utlåtande i anledning deraf, på sätt § 42 RF
utstakade, till kongl. maj:t aflemnades, utan att å det ståndets tanke,
som varit af olika mening, vidare fästes något afseende; — men
att, då meningarna bland stånden vore så skiljaktiga, att de uti
ett gemensamt beslut icke kunde förenas, eller två stånd stannade
mot två, frågan, om hon hos riksens ständer sjelfva uppkommit,
nedlades och ansåges såsom ej vidrörd, men om hon ifrån kongl.
maj:t blifvit riksens ständer förestäld, derå det underdåniga
svar genom de fyra talmännen skriftligen aflemnades, att riksens
ständer icke kunde deröfver något yttrande afgifva, utan anhölle,
att den förestälda frågan måtte anses såsom icke framstäld och
således förfalla.
»Detta kan likväl», fortfor han, »icke angå mål, som röra
bevillningar eller nya privilegier för något stånd. Det förra är
till sin natur af den art, att trenne stånds pluralitet deruti icke
kan verka emot det fjerde, emedan hvart stånd eger åtaga sig
den beskattning det tror sig mäkta draga, utan att de tre öfriga
ståndens pluralitet detsamma något kan ålägga. Häraf skulle
eljest de största oredor till det ena eller andra ståndets förtryck
kunna uppkomma. Och hvad nya privilegier för något stånd
’) Ordalagen äro, sådana de finnas i protokollet, något skrufvade, men deras
mening torde vara den här ofvan angifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
