Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidbag till svenska statsskickets historia.
303
mer hvar och en särskild paragraf vid den kraft ordalydelsen,
en naturlig likställighet och okonstlad tolkning medgifva».1)
Häremot kan åtskilligt invändas. Först och främst är att
märka, att i Regeringsformen ordet »lag» icke öfverallt tages i den
nämda inskränkande betydelsen: just i § 39 t. ex. omfattar
uttrycket »Sveriges lag» tydligen både grundlag och allmän lag.
Vidare kan, såsom här ofvan är visadt, tillvaron af § 39 mycket
väl förklaras äfven om ordet »lag» tages i den allmännare
betydelsen. Och slutligen bör framhållas, att 1772 års
Regeringsform alldeles icke är så skrifven, att ej omsägningar der
förekomma.2)
Ett direkt bevis mot den af Spaldencreutz förfäktade åsigten
synes oss för öfrigt kunna dragas ur Regeringsformens § 57. Såsom
ofvan är nämdt, lyder denna sålunda: »Då något otydligt skulle
finnas i denna Lag, så må man då sig rätta efter dess bokstafliga
innehåll, till dess kongl, maj:t och riksens ständer, på sätt som
uti 39 och 42 §§ föreskrifves, kunna förenas.» Grundtanken i
denna bestämmelse är tydligen den, att förklaring af grundlag
skall ske pä samma sätt som ändring af dylik lag. Deraf följer
att, då både § 39 och § 42 stadgas som rättesnöre vid
förklaring af grundlag, ej blott § 39 utan ock § 42 skulle ega
tillämpning vid grundlags ändring, och att således under ordet
Lag i § 42 innefattades ej blott allmän lag, utan äfven grundlag.
Detta förhållande — att grundlagsfrågor hörde till de
lagfrågor, om hvilkas behandling § 42 stadgade — blef också vid
1789 års riksdag tydligen erkändt af adeln, ehuru visserligen
innan man fått ögonen öppna för de konseqvenser, som deraf
kunde dragas i fråga om grunden för beräkningen af ståndens
röster.
Då Förenings- och Säkerhets-akten den 25 febr. 1789 första
gången föredrogs på riddarhuset, hemstälde nämligen friherre
Duvall, huruvida ej adeln »instämde i en idé, som fotade sig på
Grundlagens klara oeh uttryckliga ord och föreskrift, nämligen
till att hos kongl, m aj: t i underdånighet anhålla att få del af
1) R. o. Ad. Prot. 1789. s. 565 f.
2) Jfr t. ex. §§ 2 och 5. I den förra heter det: »Konungen eger styra
rike sino, som Sveriges lag säger, han och ingen annau, rätt och sanning styrka,
älska oeh gömma–- - — - - - samt styra riket efter Konnngabalken,
Landslagen och denna Regeringsform»; den senare paragrafen lyder åter:
»Konungen eger styra och råda, frälsa och beskydda borgom och landom och allom
sin och kronones rätt, som Lag och denna Regeringsform säger».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
