Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
oscar alin.
herrar riksens råds yttrande, hvarom Regeringsformens 42 §
oss försäkrar»; en mening, som han under diskussionens gång
ytterligare utförde så, att, »som vi sakna den hufvudsakliga
omständigheten som Grundlagen i § 42 RF utstakar, så anhåller
R. o. Ad., innan det med hufvudsaken kan sig befatta, om del
af herrar riksens råds utlåtande och protokoll.» Han
understöddes med synnerlig ifver af flere talare, särskildt af friherre
Carl Adam Wachtmeister, som bland annat yttrade: »vi bryta
mot lagen, om vi innan dess ingå i hufvudsaken, särdeles som
en sådan ordning stödjer sig på hvad riksdagspraktiken de tvenne
senaste riksdagarne utstakar och hvilken Riksdagsbeslutet 1779
såsom lag och till framtida efterföljd gillat.» Bland Öfrige talare
vid detta tillfälle må här endast nämnas frih. H. J. von Düben,
som yrkade, att landtmarskalken, till utrönande af adelns
mening i frågan, skulle framställa en »proposition, hvari § 42 RF.
uttryckligen närndes». Efter mycket prut framstalde
landtmarskalken slutligen proposition pä bifall till »hvad friherrar
Duvall och Wachtmeister anfört», hvilken framställning
»besvarades med ett flere resor förnyadt enhälligt ja.» J)
Konungens svar på denna adelns framställning gafs först
den 16 mars. Det gick helt och hållet förbi den framstälda
frågan och innehöll endast, att sedan Förenings- och
Säkerhetsakten blifvit på rikssalen offentligen uppläst i konungens,
arf-furstarnes, riksens råds och samtliga ständers närvaro, samt
sedan tre stånd enhälligt antagit den och deras talmän
undertecknat och beseglat den »som en Grundlag (enligt 1786 års
Beslut)», så återstode för adeln intet annat, än att företaga
densamma till slutligt afgörande.2) Trots det otillfredsställande i
detta svar erinrade man under de följande diskussionerna på
riddarhuset endast undantagsvis och i förbigående om den olaglighet,
som den 25 febr. framkallat en sådan uppståndelse; och en bland
dem, som vid sistnämda tillfälle ifrigast framhållit nödvändigheten
att iakttaga § 42 RF., friherre Düben, uttalade nu en alldeles
motsatt åsigt. »Sedan ridderskapet och adeln», yttrade han,
»ansett den ifrån kongl, maj:t och dess tron till samtliga riksens
ständer i nåder tillstälda Förenings- och Säkerhetsakt vara af
den beskaffenhet, att den enligt 42 § af Regeringsformen
erfordrade rådets förut i underdånighet yttrade tankar, och kongl.
R. o. Ad. Prot. 1789, s. 309—BIG.
R. o. Aa. Prot 1789, s. 358.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
