- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
312

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312

hans hildebrand.

pet af 30 år — synes Olaus icke hafva blifvit så uppskattad,
som han ansåg billigt. För att vädja mot ovänliga omdömen
har han låtit nedskrifva och sjelf rättat de i det föregående
omtalade biografiska anteckningarna, hvilka i grunden ej äro
annat än en kortfattad, för särskilda ändamål upprättad meritlista.
»Om han1) ville, heter det, uppräkna eller beskrifva, huru många
mödosamma och sömnlösa nätter han under hela 33 år
genomgått för att till religionens bästa skrifva bref och upplysningar,
huru många faror lian genomgått till lands, i skeppsbrott, genom
köld och hunger och törst och i ödemarker, huru många försåt
och plundringar han undergått så i fäderneslandet som utom
detta genom kättares hätskliet, huru lian hemsökts af alla slag
af olyckor för sitt nit att bevara den katolska tron, lydnaden
för den apostoliska stolen och kyrkans enhet, skulle han kunna
väcka medlidande äfven hos dem som icke hafva del af
mensklig odling. Det föregående har blifvit troget framstäldt (med
förbigående af många och svåra mödor) på det alla rättsinnade
må hafva det klart för sig, att denne erkebiskop Olof under de
förgångna åren icke varit och ej heller nu är sysslolös, när det
gäller religionens sak, såsom illasinnade påstå, sägande honom
föredraga enskildt lugn före det allmänna bästa.»

Som vi hafva sett, hade Olaus förlorat den enskilda
egendom, som han hade qvar i Sverige, någon lön erhöll han ej
heller från sitt fosterland. Det är möjligt, att han kunnat rädda
något af sin enskilda förmögenhet, Förmodligen erhöll han äfven
af påfven något understöd; vi veta, att han ej alltid fick så
mycket, som han ansåg sig kunna fordra. Af hans anteckningar
framgår, att han ej ryggade tillbaka för ganska betydande
utgifter, t. ex. när det gällde att utgifva kartan år 1539, när en
hans vän behöfde penningar för att gifva ut stridsskrifter mot
luteranerna, då den heliga Birgittas hospital visade sig bof alligt.
Vi kunna ej frånkänna honom ett varmt sinne. Så mycket mer
hafva vi skäl att beklaga, att vi ej ega i behåll efter honom
något större antal bref, ur hvilka vi kunde om mannens
karakter erhålla en lefvande uppfattning. Några bidrag till
kännedomen om lians personlighet finna vi deremot i hans stora verk,
till hvilket vi nu öfvergå.

’) Olaus omtalas i dessa anteckningar alltid som tredje person.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free