Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olaus magni och hans historia.
325
man fann, huruledes vilddjurens framfart blef ödeläggande, dä
bonden saknade vapen att afvärja dem, började man, trots
förbudet, att med ifver anskaffa nya, och dessa vapen blefvo
konungens och hans anhängares olycka. »Om furstarne blott
taga sig till vara för smickrarne och angifvarne, behöfva de ej
frukta för bågar och pilar.»
Det var icke endast det gräsliga i Stockholms blodbad och
i dess fortsättningar, som upprörde Olaus Magni och gjorde
honom till en förbittrad ovän till danskarne. Han, liksom öfrige
1500-talets svenske patrioter, voro danskarne mycket afvoge, för
den nöd Sverige fått utstå under den s. k. unionens tid. Olaus
Magni, för hvilken de gamla berättelserna hade nästan samma
aktualitet som de gräsligheter ban åskådat, söker i en rad af
kapitel (i åttonde boken) visa, hvarför svear och götar ständigt
lefvat i fiendskap till danskarne. Orsaken var, enligt honom,
danskarnes hersklystnad och hänsynslöshet. För att visa sig ej
ledas af partiskhet, hänvisar han till en person, som ej kan
beskyllas för fiendskap mot Danmark och danskarne, till Saxo
Grammaticus och de skildringar han i sina sexton böcker —
exempel angifvas ur bok efter bok — lemnar af sina landsmäns
hårda och våldsamma herravälde öfver underlydande, af deras
svekfulla vänskap mot grannar, af deras hårdhet och svekfullhet
mot bundsförvandter.
Allt som kan visa svenskarnes företräde framför danskarne
omtalas med största förnöjelse. Så t, ex. omtalas (bok 15 kap.
19) huruledes vid ett möte mellan konung Magnus Ladulås och
den danske konung Erik i Skara, en dansk herre, Magnus
Dysavald, öfverflödande mera på ord än krafter, utmanade samtlige
svenska herrar på ridderligt envige, med löfte att, om han blef
öfvervunnen, till segraren gifva sin häst och hundra mark
silfver. Erengisle Plate, en tystlåten man, kastade honom vid
första sammanränningen ur sadeln, långt bort från hästen, och
visade danskarne genom sin seger, att svenskarne lära sig kriga
mera genom öfvande af sin kraft än genom ord. Om än detta
nederlag för en lång tid gjorde danskarne mindre hogade till
täflan, uppträdde dock vid en fest i Stockholm under konung
Kristofers tid en holsteinare, en medlem af ätten Ranzov, med
en i för svenskarne smädliga ord affattad utmaning. Svenskarne,
som ansågo, att den oförskämde kunde näpsas utan alltför stor
kraftansträngning, förmådde en f. d. riddare, numera dominikaner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>