- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
331

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

olaus magni och hans historia.

331

finska hästarne äro goda. Han uppräknar ett sextiotal af
egenskaper, som en god häst bör hafva — dessvärre citeras här ej
endast erfarenheten, utan äfven Virgilius och Isidorus — och
ytterligare några prof, som en förståndig man bör underkasta den
häst, som bjudes honom till salu. Från Sverige skickades, efter
hvad Olaus Magni berättar, årligen skepp till utlandet fulla med
hästar, alla dock af mindre storlek, ty de till krigsbruk
dugliga hästarne tillåter ej regeringen att utföras.

Jämte de värderika naturhistoriska upplysningar, som Olaus
Magni lemnar, finna vi andra, som vittna om hans och
tidehvarfvets lättrogenhet; vi få dock icke på grund deraf bedöma
honom eller hans tid för strängt, ty ännu i dag finnas bland oss
personer, som alis icke äro obenägna att tro detsamma. Han
talar om det myckna obehag, som råttor och möss kunna
uträtta i ett hus. Mot denna plåga finnes dock i norden ett
mycket godt medel. Vissa personer ega genom arf förmåga att
genom besvärjelser bringa råttor i förderfvet : de gå in i huset,
vandra genom alla dess delar och draga från dem alla efter sig
i långa rader plågodjuren, hvilka följa dem villigt ut i det fria
och på deras bud störta sig hufvudstupa ne cl i en vak på isen.
En figur visar, huru den sista akten i detta märkliga skådespel
går för sig. En annan figur visar, huru två män ur en vak
uppdraga ett nät fullt med stelnade svalor. Ty, säger Olaus
Magni, ehuru menniskor finnas, som påstå, att svalorna äro
flyttfoglar, i norden fiskas de mycket ofta upp ur sjöarne vintertiden.
Vid höstens inträde sänka de sig under sång ned i vattnet, och
flyga åter upp derifrån i maj. Gamla och erfarna fiskare, som
fa upp dem i sina nät, släppa dem genast åter ned i sjön, men
ynglingar roa sig med att bringa dem till något varmt ställe,
hvarest de snart qvickna vid, dock endast för att vid nästa
stränga köld omkomma. Det hus, på hvilket ingen svala fäster
sitt bo, anses vara hotadt af olycka; allt efter som svalorna
bygga sina bon längre ned eller högre upp, döma jordbrukarne
huruvida de böra så i dälderna eller på h ö j d s 1 u 11 n i n g a r n e. Alla
svalor bo för öfrigt icke på husen, utan endast de, som hafva
ljust bröst och lång, treklufven stjert och som ständigt kuttra i
bot. Svarta svalor vistas ute på fältet och angifva genom hög
flygt torka, genom låg fuktig väderlek. Ett tredje slag, med
rödaktig buk, håller sig på stränderna.

Hist. Tidskrift 1884. 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free