Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vIIi
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
ficerade förteckningar öfver de särskilda ’persedlar’ af hvars och ens
lösa egendom, som hade något synnerligt värde.» Man får
egentligen icke veta, huru mycket hvarje taxerad bonde eller borgare kunde
anses ega i samlad förmögenhet efter tidens penningemåttstock derå,
men man får veta, huru många stycken guld och huru många lod
silfver han hade i sitt skrin, huru många lispund koppar, messing,
tenn hans grytor, kannor, fat eller stånkor vägde, huru många hästar,
ston, oxar, kor, ungnöt, får, getter och svin funnos i hans stall och
ladugård, huru många mark i penningar han egde sjelf eller i förvar
för omyndiga barn; och om borgaren dessutom huru mycket
köpmansvaror han förvarade i sina bodar och källare. »Och dermed känna
vi också ungefär allt hvad som behöfver kännas om den lösa
egendomen i landet; ty hvad derutöfver fans i ett svenskt bonde- eller
borgarehem i 16:de seklet, var troligen icke mycket värdt. Möbler
spelade då icke samma roll som nu i ett bo; endast gång- och
sängkläderna voro väl derutöfver att betrakta som en tillgång af
nämnvärd betydenhet.»
Det sätt hvarpå taxeringen verkstäldes och de vittnesbörd om
dess verkställande, som längderna afgifva, lemnar en ganska god
säkerhet för uppgifternas noggrannhet. Man får af de flesta
handlingarna till och med det intryck, att taxeringsförrättarne — vanligen
presten och socknarnes tolf- eller sexmän — gått tillväga med
synnerlig stränghet; att här skrapades och synades allt, från det största
till det minsta. Huru härmed, än må hafva varit: »sådana
handlingarna äro, hafva de fullständigt officiel karakter, och åtminstone
icke mindre, snarare mer trovärdighet, än något annat slags
taxeringshandlingar så i äldre som nyare tider.» Deras primitiva uppställning
hafva naturligtvis i högst betydlig grad försvårat den statistiska
bearbetningen, då, för erhållande af summor å alla persedlar för hvarje
socken, längderna måst omskrifvas i tabellform. Visserligen har
kostnaden för detta arbete bestridts af statsmedel, men förf. har dock
— vi tro oss med visshet veta det — fått vidkännas betydlig
uppoffring för kollationering och kontrollräkning m. m. af de sålunda
upprättade nya tabellerna, hvilkas resultat sedermera blifvit
sammanförda och med stor skicklighet behandlade i det föreliggande, meel
2:dra häftets utgifning fullbordade arbetet, hvilket på samma gång
är det första i en tillämnad serie af »äldre bidrag till Sveriges
officiela statistik».
Till vinnande af säkrare kännedom om jordbrukets ståndpunkt
och skördarnes storlek under denna tid, har förf. därjämte ur
qvarvarande tiondelängder och fogderäkenskaper meddelat uppgifter om
tiondens belopp för åren närmast före eller efter år 1571. För vissa
delar af riket hafva dessa uppgifter kunnat erhållas synnerligen
fullständiga, då deremot för andra delar bristande tillgång å dylika
handlingar nödgat förf. att stundom begagna konjekturerade siffror.
Så vidt vi kunna bedöma, synes detta i allmänhet hafva skett på ett
särdeles lyckligt sätt, och vi våga till och med påstå, att den
jordbruksstatistik, som förf., med begagnande af nu antydda hjelpkällor, lyckats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
