Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forssell, sverige 15 71.
III
åstadkomma öfver 1570-talets jordbruk och boskapsskötsel, i
fullst^n-dighet och kanske ännu mer i trovärdighet och tillförlitlighet
fullkomligt mäter sig med den statistik af samma slag, som i vår tid
tämligen lättvindigt hvarje år hopsamlas af hushållningssällskapen
och utan synnerlig granskning publiceras.
En annan vigtig uppgift, som förf., med begagnande dels af
1571 års skattelängder och dels af registren öfver de s. k.
dränge-penningarne åren 1576 och 1577, velat lösa, har varit att utröna
antalet af de skattande, så väl af de bofaste — bönder, torpare,
bergsmän, jordegare eller brukare — som ock af den lösa
befolkning, som i längderna kallas husfolk, husmän, inhyses o. s. v. Förf.
ådagalägger, att det enligt längderna erhållna »mantalet till taxering»
egentligen utmärker i det allra närmaste hvar och en öfver sitt gods
sjelf rådande person i det dåvarande Sverige, hvilket mantal
statistiskt kan omsättas därhän, att det åtminstone ungefär anger
hushållens antal. Efter en ganska vidlyftig bevisföring angående det
sannolika antalet personer i den tidens hushåll uppställer förf. också
beräkningar öfver folkmängden icke allenast i de områden, som
motsvara de nuvarande länen, utan ock i de dåvarande städerna; och
det må i detta afseende här antecknas, att han sålunda beräknar
folkmängden år 1571 i det egentliga Sverige till lägst 429,400 och
högst 531,400. eller till omkring en half million invånare, hvaraf
på Stockholms stad skulle komma endast mellan 6 à 7,000 personer.
Hela det föreliggande arbetet innehåller för öfrigt en rikedom
af detalj uppgifter af olika slag, så att man i én uppsats som denna
därom endast kan gifva några antydningar. Sålunda meddelar förf.
särdeles fullständiga och intressanta uppgifter rörande de kungliga
afvelsgårdarne, öfver adelns sätesgårdar och deras egare, öfver
åtskilliga städer, rörande deras borgerskap, näringar o. s. v. För vissa
trakter i utkanterna af det då bebygda landet lemnas uppgifter öfver
de i handlingarna upptagna byars och gårdars namn eller läge, så
att man å kartan lätteligen kan följa gränserna för den egentliga
bygden och tillika erhålla kunskap om de betydliga sträckor, där
det varit de 3:ne sistförflutna seklerna förbehållet att småningom
bryta ny bygd. Men därjämte förekomma talrika och vigtiga
upplysningar om landets dåvarande kyrkliga, judiciela och administrativa
indelning, hvilka tydligt ådagalägga, att den stora oreda, som ännu
i dessa hänseenden är rådande i vissa delar af riket, till stor del
återfinnes äfven i 1500-talets jordeböcker. Förf. har vidare för de
olika delarne af landet sammanstält en mångfald intressanta
statistiska data rörande öfriga hufvudnäringar, såsom fiske, bergsbruk,
väfnadsslöjd, smide och vapentillverkning m. m., hvaraf man i
fogderäkenskaperna visserligen oftast icke får något annat än antydningar,
men som dock teckna verkligheten i mera lefvande drag än allmänna
författningar eller kungliga bref kunna gifva. Förf. anmärker sjelf
att rörande dessa förhållanden det icke varit möjligt, att i alla
detaljer vara fullständig eller att uppleta allt, sora däraf kan gömmas
i de digra räkenskaperna. Han anser det vara nog, och detta är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
