Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV
öfversigter och granskningar.
I Livland var det först under den svenska regeringen som grunden
lades till stiftandet af ett riddarhus. I drottning Kristinas
privilegier af d. 14 Nov. 1650 heter det att, »enär drottningen funnit
att det råder mycken förvirring och oordning i Livland, då många
anses vara af adel, som ej äro det, och det ligger henne om hjertat
att adeln behölles i tillbörlig ära och anseende, tillåter hon att ett
Biddarhus må bildas, der adeln må ega säte och stämma och låta
anteckna sina medlemmar». Det snart derpå utbrytande svensk-ryska
kriget afbröt alla vidare åtgöranden i detta afseende. Först under
det ryska väldet påbörjades på allvar utarbetandet af en matrikel,
som dock ej förr än 1742 kunde till landtdagens godkännande
framläggas. Äfven för adeln i Estland gick det långsamt att erhålla
sin matrikel, ehuru denna adel varit lyckligare lottad än Livlands,
i afseende både på de faror, som hotade under Stephan Batoris,
Sigismund III:s och Karl XI:s välde, och på reduktionen under
den sistnämndes tid. Estländska - matrikelkommissionens arbeten
slutade först år 1756.
Oaktadt det kan synas som om dessa mångåriga arbeten för
matriklarnas utarbetande hort lemna goda resultat, är dock detta ej
förhållandet. Utgifvaren har under förnyade resor inom provinserna
haft mycket att göra för att utreda mången invecklad fråga, enär
hvarken heraldik eller genealogi njutit särdeles hägn der på orten.
Äfven under arbetets utgifvande hafva nya källor upptäckts och
rättelser erhållits, hvarföre utg. uppmanar läsaren att alltid, vid
arbetets begagnande, rådfråga tilläggen i registret. Men härigenom
har ock resultatet blifvit, att Livländska landtdagen gifvit denna
vapenbok gällande kraft och annulerat ett för 20 år sedan begynt,
särdeles kostsamt verk, i hvilket vapnen målades på pergament.
Teckningarna äro gjorda af en mästare i denna konstart och
Normans litografiska anstalt har heder af det väl utförda, svåra arbetet.
I sammanhang härmed kunna vi nämna, att äfven ett svenskt
heraldiskt arbete nyligen blifvit afslutadt, om det ock ej ännu för
allmänheten framträdt. Riksheraldikern Klingspor har nämligen haft
i uppdrag att med stöd af tillgängliga källor uppföra fullständiga
beskrifningar öfver de svenska landskapsvapnen. Sedan hans förslag
blifvit af riksantiqvarien granskadt, har K. Maj:t nu utfärdat
kungligt bref härom. Många invecklade frågor hafva sålunda omsider
blifvit redda.
—rst—
Gustaf Mauritz Armfelt. Studier ur Armfelts efterlemnade papper
samt andra handskrifna och tryckta källor af Elof Tegnér. l:sta
delen. 470 sid. Stockholm, 1883. F. & G. Beijers förlag.
Med allt skäl anmärker förf. i företalet till arbetet med ofvan
angifna titel, »att en på källstudier hvilande teckning af Armfelts
vexlande öden, af den omfattning, som kan betingas af hans ryktbar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
