Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefèvre pontalis, jean de witt.
lxxxvii
het i dagen.Men just hans fasta tro på gudarnes hjelp vid sitt
storartade företag förledde honom att, med åsidosättande af ali
försigtighet, intränga för djupt i det persiska riket och vållade
fälttågets misslyckande och hans egen död.
Härmed lia vi kommit till slutet af Hr Centervalls talangfulla
skildring, som både för ämnet och framställningssättet väl förtjenar
en närmare bekantskap.
s. F. d.
Vingt années de république parlementaire au dixseptième
siècle. Jean de Witt grand-pensionnaire de Hollande. Par A.
Lefèvre Pontalis. Torn. 1, 2. 544 -j- 572 ss. Paris 1884.
Såsom redan titeln visar, berör ofvannämda arbete ett af de
vigtigaste skedena i 17:de århundradets historia. Författaren har tagit
till sin uppgift att teckna en af denna tids märkligaste statsmän och
hans politiska lifsgärning. Ämnet är rikt, ty de Witt har förknippat
sitt namn ej blott med sitt fosterlands historia, utan äfven med Europas.
Han har ej allenast, såsom ledare af det oligarkiska parti, hvilket i
22 år utestängde oraniska huset från makten och med utveckling af
författningens aristokratiska och federativa drag häfdade provinsen
Hollands öfvermakt inom unionen, spelat en utomordentlig rol i
Nederländernas historia, utan han liar äfven som förste representant för det
land, hvilket då ännu gjorde anspråk på att beherrska hafven, tagit
en verksam del i lösningen af alla sin tids brännande europeiska
spörsmål. Han förlorar ej häller på att jämföras med de statsmän, som
samtidigt länkade Englands ocli Frankrikes öden, en Cromwell och en
Mazarin.
Den bild af de Witts personlighet som författaren gifver är i
hög grad tilltalande. Det förefaller stundom, som trädde en af den
klassiska tidens stora republikanska karaktärer fram för våra ögon,
endast förädlad af kristendomens anda och smidigare till ytan genom
umgängeslifvets förfining och det diplomatiska lifvets fordringar. Och
deri pietet och kärlek till sanningen, med hvilken författaren tecknar
hufvudpersoner i sin stora tafla, både lyser och värmer läsaren. Det
är ock en af arbetets största förtjenster, att dess författare uppenbarligen
sträfvat att låta sanningen komina till heders, utan att bekymra sig
om han sålunda kan komma att stöta nationella fördomar eller gängse
traditioner för hufvudet. Man skulle kunna anmärka, att han
tecknat sin hjelte i alltför ljus dager, men vi böra äfven tillägga att, om
han ej alltid träffat det rätta, så har det visserligen ej varit af brist
på god vilja. Tendentiöst författareskap är honom främmande och
sin egen person håller han aldeles undan. Detta vackra drag åter-
1 Slaget vid Ctesiphon stod icke före, utan efter härens öfvergång öfver
Tigris — naturligtvis, eftersom Ctesiphon ligger på Tigris’ venstra strand.
Hist. Tidskrift 1884. IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
