Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l xxviii
öfversigter och granskningar.
republiken. Knappt tvenne år efter den förödmjukande freden med
England vågade lian hota Frankrike med krig, när detta ej syntes vilja
afstå från att kränka Nederländernas kommersiella intressen, och än
starkare gjorde han sitt lands inflytande gällande i det stora nordiska
kriget, som uppväxte ur Karl X:s anfall på Polen.
Just här skulle varit synnerligen önskligt, att förf. kunnat
rådfråga Carlsons och Droysens arbeten, både för en klarare inblick i
och för en fullständigare framställning af stridens natur och gång.
Nu är hans framställning ganska kortfattad, och de få sidor han deråt
ägnar stå i en tydlig disproportion till den vidlyftighet hvarmed han
behandlar öfriga delar af Nederländernas yttre politik. Och dock är
det uppenbart, att Sveriges sträfvan efter dominium maris Baltici måste
på det aldra starkaste beröra Nederländernas statsintresse. Det var
ju en verklig lifsfråga för dem, att ej handeln och sjöfarten därstädes
belades med nytt tvång.
Olika uppgifter föreligga om omfattningen af deras sjöfart i
Östersjön. En af Nederländernas nyare författare uppgifver att ensamt
på Östersjön seglade 6000 af republikens fartyg, under det 8850 gingo
på andra farvatten. Den sammanlagda siffran stämmer märkvärdigt
med Colberts beräkning, att af hela Europas sammanlagda
handels-flotta, beräknad till 24000 fartyg, ägde Nederländerna ensamt två
tredjedelar. Med utomordentlig uppmärksamhet följde de därför alla
tilldragelser i denna trakt af verlden, och Karl X:s härfärd mot Polen
väckte genast deras ängslan, för att han skulle utsträcka sitt
Östersjövälde, särskildt genom att göra sig till herre öfver Danzig, en af
republikens förnämsta kornbodar, och sedan skärpa den fientliga
tullpolitik, som Sverige efter förmåga sökt tillämpa. Förbundet med
Brandenburg af 5 Aug. (26 Juli) 1655 om ömsesidig hjelp och
garanti af kurfurstens besittningar blef visserligen utan betydelse, då
Karl Gustafs segrande vapen, tvungo kurfursten till underkastelse.
Men i stället vände man sig till Sveriges gamla ovän, Danmark, med
hvilken ståt Nederländerna d. Aug. 1656 afslöto ett fördrag som
garanterade Danzig dess sjelfständighet. ]) Sin fulla betydelse fick
fördraget därigenom att en stark nederländsk flotta, som redan före
fördragets afslutning gått in i Östersjön 2) undsatte Danzig, gaf hotande
vigt åt de kommersiella underhandlingar som i Elbing fördes mellan
republikens och Sveriges fullmäktige och äfven framtvang fördraget
af d. jj Sept. Visserligen förlorade denna Elbinger-traktat sin betydelse,
då dess oklara innehåll framkallade från Nederländernas sida de s. -k.
Innehållet af traktaten med Brandenburg återgifver förf. (I s. 250)
oriktigt. Traktaten med Danmark af 16/26 Aug. 1656 nämner han lika litet som
am-pliationstraktaten med samma land 17/27 Juni 1657, ehuru den kastar ett eget
ljus öfver Nederländernas politik i Norden; den följde dock 2 veckor efter
Fredrik III:s krigsförklaring På tal om republikens neutrala ställning kunde nämts
om dess anfall 1655 på vår nordamerikanska koloni som bildar ett värdigt
motstycke till Englands angrepp 1664 på Nederländernas Afrikanska kolonier.
2) Karl X:s försök att genom Krister Bondes ambassad till England 1655
åstadkomma en diversion omnämnes kanske ej i de källor förf. disponerar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
